Arbetsprövning

Vanliga frågor om arbetsprövning

Vad är arbetsprövning?

Arbetsprövning innebär att en deltagare under en period får vara på en arbetsplats och delta i verksamheten, med anpassningar och under handledning, utan krav på produktivitet. Syftet är att pröva vad personen klarar av i en verklig arbetsmiljö – både arbetsuppgifterna i sig och det som hör till en arbetsplats, som samarbete med kollegor och att förhålla sig till krav och förväntningar.

Vad är skillnaden mellan arbetsprövning och arbetsträning?

Arbetsprövning handlar om att pröva och kartlägga vad en person klarar av – fokus ligger på bedömningen. Arbetsträning handlar i stället om att successivt bygga upp arbetsförmåga och uthållighet över tid, ofta med upptrappning av timmar. I praktiken följer arbetsträning ofta efter en arbetsprövning, när det är klarlagt vilka uppgifter som fungerar.

Vad är skillnaden mellan arbetsprövning och arbetsförmågebedömning?

Arbetsprövning sker på en arbetsplats i verklig miljö och över tid. En arbetsförmågebedömning är en strukturerad kartläggning som Iris specialister genomför och som resulterar i en skriftlig rapport med förslag på anpassningar. Bedömningen ger underlag på papper, arbetsprövningen ger erfarenhet i praktiken – de kompletterar varandra.

Hur många timmar per vecka omfattar en arbetsprövning?

Minst tio timmar per vecka, med tre månader som mål för hela perioden. Omfattningen anpassas efter deltagarens förutsättningar och kan trappas upp under perioden.

Kostar det något för arbetsplatsen att ta emot en person på arbetsprövning?

Nej. Arbetsprövningen är kostnadsfri för arbetsplatsen, och handledarstöd från Iris ingår.

Är deltagaren försäkrad under arbetsprövningen?

Ja, deltagaren är försäkrad under arbetsprövningen. Arbetsplatsen behöver alltså inte teckna någon egen försäkring för deltagaren.

Vilket ansvar har vi som arbetsplats?

Arbetsplatsen utser en handledare som finns tillgänglig för deltagaren och introducerar arbetsuppgifterna. Iris stöttar handledaren genom hela perioden och följer upp löpande. Har ni frågor om vad som gäller i just er verksamhet går vi igenom det tillsammans innan arbetsprövningen startar.

Kan deltagaren ha kvar sin ersättning under arbetsprövningen?

Det beror på vilken ersättning personen har och vem som är uppdragsgivare. Frågor om sjukpenning under arbetsprövning avgörs av Försäkringskassan, och frågor om aktivitetsstöd av Arbetsförmedlingen. Deltagaren bör alltid kontrollera vad som gäller i det egna ärendet med den myndighet som beslutar om ersättningen.

Vem beslutar om en arbetsprövning?

Det varierar. En arbetsprövning kan initieras av Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen som del av en rehabiliterings- eller arbetsmarknadsinsats, eller av en arbetsgivare som vill pröva förutsättningarna för en medarbetare. Iris arbetar med samtliga tre ingångar.

Vilka arbetsuppgifter passar för arbetsprövning?

De flesta. Det viktiga är inte branschen utan att uppgifterna går att anpassa i tempo och omfattning, att det finns en handledare på plats och att deltagaren kan börja i det lilla. Vanliga miljöer är butik, lager, kök, vård och omsorg, administration och verkstad – men även kontorsnära arbete fungerar väl.

Måste vi erbjuda anställning efter arbetsprövningen?

Nej. En arbetsprövning innebär ingen skyldighet att anställa. Många arbetsgivare upptäcker däremot en framtida medarbetare på vägen, och kan då gå vidare med anställning eller arbetsträning.

Vad händer efter arbetsprövningen?

Erfarenheterna från perioden sammanställs och används för att avgöra nästa steg: arbetsträning för att bygga upp förmågan vidare, matchning mot arbete eller studier, eller ett underlag till den myndighet som ansvarar för ärendet.

Hur kommer vi i gång?

Hör av er via kontaktformuläret. Vi går igenom vilka uppgifter som finns hos er, matchar mot deltagare och sätter upp handledarstödet innan perioden startar. Se även våra övriga tjänster för arbetsgivare.