Avsnitt 156 av Med målet i sikte: Drömmar, mål och viljan att göra jobbet – så skapar du mål som faktiskt håller!

I dagens avsnitt av Med målet i sikte så pratar vi just om den här poddens huvudfokus, nämligen mål.

Vi ska prata om skillnaden mellan drömmar och mål och sen kommer vi gå igenom om hur du vet att ett mål faktiskt är ditt

och varför det spelar större roll än vad man tror.

Precis, och vad som krävs för att sen orka göra jobbet hela vägen in i mål.

Dessutom så ska du få massa tips på hur du kan sätta mål som faktiskt är dina.

Går att nå med hjälp av några konkreta verktyg.

Idag är det bara du och jag Charlotte.

Ja, det är det.

Det är alltid lika spännande.

Men det här med mål, vi har ju jobbat en del med det.

Det har ju varit ett huvudfokus i podden.

Vad är ditt mål?

Det frågade vi alltid våra gäster förut när de kom.

Vad har du för mål nu?

Och du var ju en sån person som inte ens hade mål.

Nej, precis.

Men nu har ju jag blivit en person som har mål.

Jag tror att jag inte hade mål för jag var så rädd

för att jag inte skulle nå upp till dem.

Eller jag tyckte det var svårt.

Jag tror att jag kanske också inte riktigt…

Vad är ens ett mål?

En dröm och ett mål.

Ibland är det lite otydligt.

Mitt mål är att vinna på lotto.

Det är ju inte ett mål.

Det är ju en dröm.

Ja, en dröm kan ju egentligen vara hur stor som helst

men ingenting som man strävar efter just nu.

Medan ett mål är mer tydligt och tydligt formulerat.

Jag tänker också att en dröm, det kan ju vara…

Jag som hammarbyare har ju en ram

som är liksom…

Jag har en dröm att ta pokalen.

Precis som 2001.

Och det är ju en dröm.

För jag som supporter kan ju påverka väldigt lite

om Hammarby vinner SM-guld i år eller inte.

Men det är fortfarande min dröm.

För dem är det ett mål.

För spelarna är det ett mål, för mig är det en dröm.

Det är en jättestor skillnad på dröm och mål.

Kan jag påverka om det här faktiskt kommer hända?

Ja, kan jag det?

Då kan det ju vara ett mål.

Och en del människor kan ju bli väldigt stressade

när det kommer till att man börjar prata om mål och så.

Då kan det ju vara lättare att kanske formulera sig som att

jag har en riktning mot nånting.

Eller en vision.

Jag har en längtan.

En riktning.

Åt det här hållet vill jag.

Men att sätta upp ett just tydligt mål kan stressa istället.

Sen brukar man ju också prata om målbild.

Vad är skillnaden på ett mål och en målbild?

En målbild handlar ju mycket om att skapa en inre bild

eller en visualisering, brukar man säga

om det som vi har som mål.

Det är ett jättebra verktyg när det kommer till att faktiskt nå sina mål.

Här skapar man en bild i huvudet av hur det kommer att vara

där vi föreställer oss hur det är när vi har uppnått målet.

Som i ditt fall.

Hur är det när jag står och viftar med Hammarbyflaggan

Det kan jag känna.

Precis.

När man har en målbild så skapar det även motivation

och det gör att man fortsätter kämpa mot målet

och tar sig framåt fast det går tungt.

Då har man den här bilden i huvudet, hur det känns.

Hjärnan är ju så smart fungerande, eller smart eller inte…

Den kan inte se skillnad på fantasi och verklighet.

Så har du en målbild som fantasi så känns det verkligt.

Det viktiga när man…

skapar en egen målbild är att det är sinnesbaserat.

Vad kommer du se?

Vad kommer du höra?

Vad kommer du känna när du når det här målet?

Ju tydligare det är, ju fler sinnen som är inblandade

desto mer dras du mot målet.

Du kanske söker jobb på lager.

Hur kommer det kännas när jag går dit på morgonen

det luktar kaffe i fikarummet, jag sätter på mig

mina lagerkläder och mina dojor med stålhätta

jag kommer in och hälsar på kollegorna

jag går hem första dagen efter jobbet och bara:

Yes, jag jobbar på lager.

Och ju fler såna sinnesbilder du målar upp

desto mer tydligare blir det och lättare att jobba mot målet.

Så det är jättebra.

Det kommer jag ihåg en tidigare gäst, Kakstan Njucki.

Han berättade om en tjej som hade målet

att flytta till ett visst bostadsområde.

Och hon gick dit, hon var där och fikade, hon tog en promenad i omgivningen

för att känna in att det här är mina hoods.

Det är så här det luktar här.

Så i hennes värld, när hon var där, då bodde hon redan där.

Just att få med alla sinnen.

Och det var jättesmart av henne, för en annan viktig del

en egenskap i en målbild

det är att det formuleras i nutid

som att det redan vore uppnått.

Och det gjorde ju hon.

Jag bor här, eller jag är en…

maratonlöpare som klarar att springa ett helt maraton.

Eller jag jobbar på det här lagret.

Ett annat sätt är också att man sätter sin målbild i positiva termer.

Att du…

Om du ska…

Jag vill inte stressa längre.

Det ska vi inte säga.

Utan vi ska säga:

Jag vill bli lugn.

Eller:

Jag vill inte jobba med människor, utan jag vill jobba

Att man beskriver det i positiva termer.

Så blir det också…

Det är ju lättare att nå ett mål eller ha en målbild

som är nånting jag ska göra än snarare nåt jag inte ska göra.

Orden spelar ju väldigt stor roll.

Jag har länge försökt att byta ut bör, eller borde, mot vill.

Det är också ett sånt ord som man gärna ska ta bort.

Att:

Jag måste plugga eller jag borde plugga.

Jag vill det, för jag vill ju nå mitt mål att klara den här utbildningen.

Och då vill jag plugga nu.

Eller säga: Jag får.

Då blir jag ju glad. Jag bara: Vad får jag?

Åh, får jag prioritera mig själv och sätta mig och plugga?

Jag tänker att det är viktigt hur man tänker och hur man pratar till sig själv

kring det man vill uppnå.

Och gör man det här regelbundet, är med i den här målbilden,

ju mer man gör det, desto verkligare blir det.

En annan sak som man bör tänka när man målar upp en målbild

eller när man sätter ett mål också, det är att man tänker på…

Det kallas för ekologin, men hur man gör det här.

Man säger till sig själv:

Om jag nu gör det här, hur kommer det här påverka mitt liv i stort?

Ja, just det. Sidoeffekterna.

Medan jag är på väg fram till målet.

Hur kan du justera planen och målet

så att det passar ännu bättre in i ditt liv just nu?

Och målet nu, för de många som vi jobbar med

det är ju ett mål att hitta en ny yrkesinriktning.

Hur kommer det påverka mig själv, mitt liv, min familj, min ekonomi,

mina vänner?

Behöver nånting justeras i planen för att det ska passa bättre

eller också att man får in det här i målet?

För att man får en helhetsbild så blir det ännu verkligare.

Ja, men precis.

För ibland kanske det är lätt att tänka att det här är vad som kommer påverkas.

Jag ska gå utbildningen eller jag vill leva mer hälsosamt

eller jag vill träna till nåt lopp.

Då är det bara det som är målet som jag ser att det är allt jag fokuserar på.

Men att det faktiskt är väldigt mycket runt omkring

som kommer att dels behöva

ändras, men framförallt kanske påverkas till det bättre också.

Att jag får andra vinster än bara själva målet.

Det jag får när jag är klar.

Och när man sätter ett mål, många frågar sig:

Varför måste jag ha ett mål?

Men det är ett mål om man vill åt nåt håll.

Man har en riktning eller man kanske vill ha ett nytt jobb

eller man vill köpa nånting.

Alltså man har ett mål.

Och har man då ett tydligt mål så ökar det även motivationen.

Motivationen är ju som en handlingskraft att nå nånstans.

Så har man då ett mål där det tydligt visar sig:

Vart ska jag?

Vad behöver jag göra för att nå det?

Det ger en tydligare riktning, så det blir lättare att hålla farten mot målet.

Ja, precis. Ja, helt klart.

Det är lite som att man sätter på sig ett par glasögon

med målet framför ögonen hela tiden.

Så att jag blir påmind att just det, det är dit jag vill.

Det är därför jag ska ta det här beslutet här och nu

vad det nu kan vara.

Typ gå och lägga mig i tid för att jag ska upp tidigt imorgon och plugga

eller träna eller söka jobb eller vad det nu kan vara.

Men sen tänker jag att i början så sa jag ofta också att jag har inga mål

och de målen som jag eventuellt hade

insåg jag att det kanske inte riktigt var mina egna mål.

Utan att det mer var nånting som jag borde.

Jag tänker att det handlar både om yttre press.

Nån i familjen.

Som har en förväntning på dig.

Det kan egentligen handla om vad som helst.

Nu har jag ett mål att jag ska göra karriär här.

För att familjen förväntar sig det.

Eller att för mig, jag ska gå ner i vikt för att normen säger

att man borde vilja vara smal.

Eller normen säger att man borde ha en universitetsutbildning

och därför tror jag att jag

vill det.

Nu är det mitt mål, för det borde jag ha.

Men det är en väldigt dålig motivation att nån annan vill.

Eller att jag känner att jag borde.

Så det tänker jag att man, innan man sätter sitt mål,

ska landa i.

Är det här nånting jag gör för att jag ska vara duktig eller passa in

eller är det nånting som jag själv vill?

Sitt varför.

Varför vill jag nå just det här?

Är det här viktigt för mig?

Vad kommer det leda till?

Att jobba mot nånting som sen:

Jaha, nu gjorde jag det och nu blev min mormor glad.

Men jag fick bara slita och kämpa och kanske betala dyrt.

Men det gav mig ingenting i längden.

Då är det ju bortkastad tid.

Och kanske blir det så att du inte når det för att det inte är tillräckligt viktigt för dig.

Och är det så att man kanske inte känner just i stunden så här…

Man kanske har ett mål att bli flygvärdinna.

Och sen så har man ganska långt kvar och så börjar man söka jobb.

Jag är inte där än och man har ingen motivation.

Men då kan man börja tänka:

Okej, jag vill bli flygvärdinna.

Vad kan jag göra på vägen dit?

Små saker som ändå kan ta mig till mitt mål

som jag kan börja med redan imorgon.

Vad kan det vara?

Det kanske är att jobba med nånting som har med service att göra.

Jag kanske ska jobba med servering.

Kanske går en språkkurs eller det finns utbildningar i service.

Som man har som grund för att känna att man ändå…

Det här gör jag nu, det kommer boosta mig.

Men jag fyller på kunskap fram mot målet.

För det kan också ge en väldig motivation.

Man känner att man är på väg.

Plus att man känner av: Det här gillar jag.

Det var mitt mål.

Jag tycker att det är kul att ge service.

Då kommer nog flygvärdinna vara min grej.

Med människor är det skitjobbigt.

Då kanske inte flygvärdinna var mitt bästa mål.

Även om servicejobbet inte är drömjobbet och inte flygvärdinnejobbet

så är det inte bortkastat.

Jag får med mig nånting av det.

Jag tänker att det är lätt att sätta upp mål

men det är väldigt mycket svårare att faktiskt komma i mål

och faktiskt slutföra.

Hur kan jag ta reda på?

Vad behöver jag veta för att…

För att känna att:

Jag vill verkligen det här så mycket

så jag kommer göra jobbet för att nå målet.

Vi kan börja med att säga:

Att sätta ett mål, det är att ta en risk.

Många gånger inbillar vi oss kanske

att det är som en rak linje att lyckas

eller att inte lyckas.

Det är antingen eller.

Men det är ju inte där.

Och det är sant, när du sätter ett mål

du riskerar att misslyckas.

Men saken är den att du kommer säkert ha flera

misslyckanden, om man nu ska kalla det för misslyckanden.

Det är ändå ett sätt som visar att du har försökt.

Du behöver justera under tiden.

För det är inte en rak linje till att nå sina mål

och du kommer lära dig massor under tiden.

Men man kan också lära sig att hantera misslyckandena.

Ja, men precis.

Jag som älskar min liknelse med Google Map

eller valfri kartfunktion

om jag säger att jag vill åka till en viss adress

och sen kör jag fel, det är ju ett misslyckande

då stänger inte den av och säger:

Nu slutar vi.

Nu stannar vi här. Åk hem.

Nej.

Utan den gör om rutten.

Som jag också har fått till mig:

Här är ditt mål.

Här är din plan.

Ibland kör man ner i diket.

Förut sa jag:

Nej, nu har jag slutat.

Jag var inte beredd att göra jobbet.

Så fort jag hade…

gått ifrån planen så upplevde jag att det var allt eller inget.

Det var svart eller vitt.

Det är ofta så man tänker.

Det är viktigt att man ser skillnaden på att inte lyckas eller lyckas.

Det finns mellanlägen.

Det som är när du kör ner i diket, som du säger

då lär du dig när du har kört ner.

Okej, jag ska inte köra så nära kanten.

Men sen när vi planerar vidare mot vårt mål

så när det har blivit nånting som vi inte har tänkt

då planerar vi om utefter våra egna

eller våra erfarenheter.

Så att vi kommer in i ett nytt tänk och tänker:

Okej, så här kan jag inte göra.

Men jag kan göra så här. Det funkar.

Ja, men precis. Att man lär sig.

Men som sagt, innan man sätter ett mål

så kanske det är smart att tänka kring:

Okej, jag ska bli flygvärdinna eller klara en utbildning

eller springa ett visst lopp.

Vad kommer jag behöva göra för att uppnå det?

Kanske inte bara köpa nya träningsskor

utan jag kanske faktiskt behöver träna ganska mycket.

Okej, vad är rimligt att tro?

Hur mycket behöver jag träna?

Ja, så här ofta.

Vad kommer jag behöva offra då?

Ska man addera nånting i livet

så kommer man troligtvis behöva ta bort nånting.

Och att faktiskt tänka igenom det.

Är det här nånting som jag vill så gärna

så att jag är beredd att offra min tid, kanske min ledighet, mitt soffläge

eller vad det nu än är.

Men nånting kommer jag behöva byta ut.

Och när jag vet att japp, då kan jag vara mer säker på att det här är mitt mål

och jag kan vara säker på att jag har nån form av motivation nog för att nå det.

Och det kan ju vara också så att när du börjar köra mot ditt yrke

eller vad det är nu du har dina studier eller det här loppet

då kommer vi kanske då, som vi pratade om, att man åker på motstånd.

Att det blir tufft. Och då finns det ett bra tips att man faktiskt gör…

För du sa: Är jag beredd att göra jobbet?

Ja, men plötsligt känner jag så här:

Fy fan, jag är inte beredd att göra det här jobbet.

Men då kan du ha en motgångsplan.

Vad har jag då?

Jag skriver upp här om jag stöter på det här.

Till exempel att man ska påminna sig om sitt varför.

Skriva upp på väggen: Varför vill du göra…

Skriv ner det här.

Varför vill jag ha det här jobbet?

Varför vill jag skriva loppet?

Eller springa loppet.

Eller varför vill jag gå den här utbildningen?

Så läs det här varje morgon.

Eller när du känner det här motståndet.

Det kan du göra.

Det regnar.

Du kan även… En motgångsplan kan också innehålla en pepplista.

Det är tre saker som du är bra på som har anknytning till det här målet.

Du kan lista tre saker

som du tidigare har klarat.

Trots motgång.

För när du tittar tillbaka på ditt liv så har du klarat massa utmaningar.

Utan att du…

Ja, hur tog jag igenom…

Hur klev jag upp på morgonen då fast det var motigt?

Och sen så läser du den här listan

när du tvivlar på dig själv och när det känns lite tungt.

En annan sak är att man kan också bara byta miljö eller metod.

Säg att det är jättetungt att springa den här lilla slingan i skogen varje dag.

Jag kanske springer i stan.

Fönstershoppar under tiden.

Jag tar inte godmorgon-löpturen utan börjar springa på kvällen en stund.

Precis. Och söker du jobb?

Du kanske går ut och testar att söka på ett kafé eller ett bibbla

eller tillsammans med nån annan.

Och även att du kanske provar att göra nånting på ett nytt sätt.

För det kan väcka väldigt mycket energi.

Ny input.

Vi pratade ju om projektledning

tidigare på säsongen.

Där kan man göra en riskanalys.

Då letar man reda på vad fallgroparna är.

Vad är risken med det här projektet?

Mitt mål är projektet.

Vad är de största riskerna med att jag kommer sluta?

Vad kommer hända?

Jag kommer inte orka gå upp tidigt på morgonen.

Varje gång det börjar närma sig helg kommer jag boka in

nånting istället för min pluggtid om det nu var det som var tanken.

Risken är om jag ska springa.

Är det iskallt?

Då kommer jag frysa.

Ja.

Och då göra en plan till…

Dels kan man ju då värdera hur stor är risken att det här händer.

Är den väldigt liten?

Jo, men den är ju jättestor.

Och ju högre risken är desto mer…

Då behöver man förebygga det.

Om det nu är att jag är rädd för att jag ska frysa.

Då kanske jag behöver köpa ett gym.

Kort och faktiskt springa på löpband.

Vinterleggings.

Exakt. Så att man är förberedd.

Eller att man faktiskt, som jag har haft under en lång period,

ett larm som säger gå och lägg dig.

För jag vet att jag hamnar i flow.

Gör du det då?

Ibland. I perioder så gör jag faktiskt det då.

Och det är ju bra när man vill kunna gå upp tidigt på morgonen och hinna med saker.

Så att på nåt vis se till att ge sig själv de bästa

förutsättningarna att lyckas.

Men sen gäller det ju också att det är ett mål på rätt nivå.

För att om jag nu sätter ett mål,

om vi säger jag som inte kan springa överhuvudtaget

för att jag har kramp i benen och ont i knäna.

Om jag skulle sätta ett mål att jag tänker att jag ska springa

Stockholm Marathon i år, vilket är två månader bort.

Det är ju inte ett rimligt mål för mig.

Man måste veta att man ska kunna uppnå det här.

Ja, precis. Men samtidigt…

Att bestämma att jag ska gå Vårruset på tre kilometer.

Det är inte heller ett kul mål för mig.

För det är klart att det kommer jag klara utan problem.

Så det gäller ju att fundera på om det är ett rimligt mål.

Det är klart att om jag vill söka ett jobb,

det gäller ju samma där.

Vad är det för typ av jobb jag vill nå?

Kommer jag ha chans att kunna få det?

Eller behöver jag göra en stege för mig själv så att jag faktiskt börjar då?

Om vi tar den här flygvärdinnan.

Jag kommer ju inte kunna bli det för jag måste ha en viss utbildning.

Då får jag börja nån annanstans och sätta ett lite lägre mål först.

Det finns ju väldigt många olika typer av mål.

Vi har pratat lite grann om att man behöver ha sitt

varför och sådär.

Och kanske det vanligaste sättet att sätta mål

det är ju att ha ett resultatmål.

Om du skulle förklara resultatmålet.

Resultatmålet är ju då att…

Det är resultatet, jag ska få ett jobb.

Det är det som är mitt mål.

Eller jag ska springa Stockholm Marathon.

Jag ska ha gått klart just den här utbildningen.

Jag ska gå ner så här många kilo.

Det är det enda jag siktar på och allt annat är liksom…

att inte klara det.

Min motivation är att uppnå resultatet.

Det är ju bra att ha ett sånt mål.

Men det kanske inte riktigt hjälper mig att nå hela vägen.

Så då kan det vara bra att bygga mål på andra sätt.

Då finns det nåt som heter smarta mål.

Ja, och det är en metod som man använder sig av i många…

i vad som helst egentligen.

Smarta mål kallas det ju för.

Man använder första bokstaven i varje.

S-M-A-R-T.

Vi går igenom det. Man ska sätta ett smart mål.

Och S står ju för specifikt och tydligt.

Det var ju du inne på här.

Det ska vara så tydligt som möjligt.

Du ska inte säga att målet är…

Jag vill jobba med människor.

Det är mitt mål.

Jag vill jobba som undersköterska med personlig assistans.

Det är ett tydligt specifikt mål.

Och M står för mätbart.

När vill jag få det här uppnått?

När är jag klar?

När ska jag vara klar?

Det är viktigt för din planering.

Framförallt, när vet jag att jag är klar?

I det här fallet när man får ett jobb, det är ju väldigt tydligt.

Men till exempel om vi säger att jag vill leva mer hälsosamt.

Det är ju väldigt svårt att…

Då är det svårt att mäta.

Är jag mer hälsosam nu?

Då kanske man behöver hitta några mätpunkter.

Jag ska känna att jag kommer hem från jobbet och har energi nog att gå ut i trädgården efteråt.

Jag ska inte behöva sova till klockan 12 på helgen för att överleva veckan.

Jag unnar mig kanske godsaker och ett gott glas på helgen, men inte i veckorna.

När jag vet att jag klarar det, då är det också en mätpunkt.

Så nånting som man vet att jag gör vad jag ska.

Och sen A, accepterat.

Det betyder att jag vill det här.

Det här är nånting som jag vill göra.

Det är mitt mål.

Sen R, realistiskt och nåbart.

Det har vi ju pratat om.

Jag kan ju inte sätta ett mål.

Jag vill faktiskt bestiga Mount Everest.

Det är inte realistiskt.

Och T…

Jo, jag skulle nog faktiskt.

Jag skulle inte vara så motiverad.

Sen T.

T.

När ska det här vara klart?

Nästa månad vill jag ha gjort det här?

Ja.

Eller att…

Det kan ju också vara…

Jag har en kompis som är verkligen maratonlöpare och väldigt vältränad.

Men han bakade alldeles för mycket så han satte ett mål

att han skulle inte äta fikabröd på ett T.

helt år.

Och det var ju väldigt tidsatt.

Han bakade åt alla andra då istället.

Men det behöver ju inte alltid vara nånting som är så här att:

Åh, nu har jag uppnått det här.

Utan det kan ju vara att:

Jag ska inte köpa nya kläder på ett år.

Jag ska inte göra det här.

Men så länge man vet att nu är jag klar.

Nu kan jag ta ett nytt beslut.

Exakt.

Och vad man ska göra under tiden.

Ja, precis.

Ja, det är smarta mål.

Men sen brukar jag ta nåt…

till de här smarta målen.

Jag brukar kalla dem för dubbelsmarta mål.

Så det brukar vi prata om.

Och S istället för specifikt också att det ska vara lite spännande.

För motivationen det också.

Ska det här vara ett spännande mål?

Att man kan göra det spännande under tiden.

Så specifikt och spännande.

Och M istället för mätbart kan det också vara meningsfullt.

Att det ska betyda nånting för mig.

Och sen A istället för ac

Jag kan göra nåt annorlunda.

Vad som är annorlunda.

Och realistiskt och nåbart.

R:et där, det kan också vara viktigt om det är roligt.

Att det är ett roligt mål.

Och T för tidsatt.

Att det också är lite tufft.

Tuffa mål.

För är det nåt alldeles för enkelt som man sätter upp

då tappar man ju också motivationen.

Så där kan man lägga till de här extra.

Hur kan jag göra att det blir…

Man har grunden där, smarta mål.

Men hur kan jag göra det här lite roligare då?

Spännande och roligt.

Och tufft.

Vad fint.

Men sen så en annan väldigt bra sak att ha med är ju delmål.

Det har ju vi pratat mycket om förut.

Du brukar prata om nån form av trapp eller stege.

Ja, och det här är ju framförallt om man söker jobb till exempel.

Men man kan ju även använda den när man…

Vilket mål man än vill uppnå.

Om det handlar om att tjäna en viss summa eller åka och resa.

Vad ska jag göra?

Men vi kan ju ta exempel då till…

Jag vill kanske jobba på hotell.

Det är min dröm framöver.

Och då behöver vi…

För att bara sätta sig.

Jag vill jobba på hotell.

Det blir så diffust.

Jaha, vad ska jag göra nu?

Man blir ganska handlings…

Man blir inte så handlingskraftig.

när man inte vet vad man ska göra.

Så då är det viktigt.

Bryt ner det i delmål.

Och då gör jag det i en trappform.

Så då brukar jag göra en baklängesplanering.

Så då tänker jag:

Innan jag jobbar på hotell, vad krävs det av mig då?

Precis innan jag får jobbet?

Ja, men jag ska ju på en intervju.

Och så delar jag ner det, intervju, i massa små punkter i delmål.

Okej, innan intervjun behöver jag läsa på om företaget.

Jag behöver intervjuträna kanske.

Jag ska ta fram frågor, styrkor.

Svagheter.

Så man bryter ner det.

Innan intervjun behöver jag ju söka jobbet.

Men när jag ska söka, vad behöver jag göra innan jag söker jobbet?

Jag behöver ju hitta jobbet.

Och hur hittar jag jobbet då?

Jag kanske är på LinkedIn eller spontanansöker.

Eller jag besöker olika hotell.

Så blir det små delmål.

Sen innan jag hittar jobbet, jag behöver ju också ut och nätverka.

Vad ska jag göra då?

Jag kanske använder mig av LinkedIn och Facebook till exempel.

Jag går kanske på olika resemässor.

Där kan det finnas hotell.

Och sen innan dess behöver jag fila på mitt cv.

Mitt personliga brev.

Då behöver jag hitta en bra mall.

Jag kanske behöver ta ett snyggt foto på mig själv.

Skriva cv:t.

Ska jag använda mig av AI?

Hur mycket?

Eller behöver jag rådfråga nån?

Jobba med referenser och sånt där.

Och innan jag skriver det här cv:t måste jag ju veta:

Vad kan jag? Vem är jag? Vad gör jag?

Och då kanske du behöver göra en kompetensinventering:

Vad kan jag?

Mina personliga egenskaper och det.

Och då skriver du det här under varje trappsteg.

Så varje trappa har ju intervju, söka jobbet till exempel.

Så varje steg.

Så man kan egentligen vara lite grann…

Vissa steg kan man vara på lite samtidigt.

Men det bästa är ju att:

Bra, nu är jag klar med det här.

Nu kan jag ta mig vidare till nästa.

Så börjar man nerifrån.

Oftast är det lätt att räkna baklänges

för då vet man att man får med alla delar.

Man kan ju tänka

Även om det nu är ett lopp man ska springa

eller om det är pengar man ska spara till nånting.

Att man delar det i mindre delar.

Jag följer Stig Wiklund, vår gamla poddgäst.

Han skulle åka 40 mil skidor under säsongen nu.

Då hade han tio mil i varje del.

Och så firade han

stenhårt.

Nu har jag klarat tio mil.

Tjoho!

För varje trappsteg

så kom han närmare sitt slutmål.

Där sa du nåt jätteviktigt.

Att det är viktigt att faktiskt fira.

När du har de här punkterna

där är det så tydligt.

Där vet du när du är klar med allt, med delmålen.

Då kan du ha en lista på kylen

där du skriver upp massa saker

som du vill fira.

Det behöver inte vara det stora, poppa en champagne

utan det kan vara:

Ta en god kopp kaffe

eller:

Nu får jag strex i den här serien.

Eller:

Nu kan jag få spela Hey day i en kvart.

För det är jätteviktigt också med de här delmålen.

Och det kan ju också vara bra:

Allting du har gjort

kan du också samla i en:

Det här har jag gjort-lista.

För ibland när motivationen tryter

så kommer man ingen vart.

Så tittar man bak på den här listan.

Men gud, jag har gjort jättemycket!

Det funkar ju.

Det har vi pratat mycket om.

Jag älskar checklistor.

Och att jag skriver upp varenda liten grej jag gör.

Men det är ju för att det är skönt att få bocka av.

Men jag kan också titta, när jag känner i slutet av dagen:

Jaha, jag har gjort nåt vettigt idag.

Oj, här står det tio grejer som jag faktiskt har slutfört.

Ja, och det här ökar ju motivationen jättemycket.

Man kan börja tänka:

Jaha, men delmål.

Vad är det minsta jag kan göra idag?

Precis nu, om fem minuter, för att börja nå mitt mål.

Och om man inte känner att:

Jag har inget tydligt…

Jag blir stressad av att ha nåt supertydligt:

Där borta är resultatet jag vill uppnå.

Så kan man jobba med nåt som kallas processmål.

Och då är det snarare att man ska fokusera på det man ska göra.

Alltså då kanske inte äta.

Nu pratade vi om att vi skulle ha positiva saker.

Jag ska undvika fikabröd i ett år.

Eller jag ska träna tre gånger i veckan.

Det kanske inte alls handlar om att det är för att jag ska göra nåt lopp.

Utan det är för att jag vill vara hälsosam.

En ny livsstil vill du få in?

Ja, precis.

Jag vill söka, jag ska ha ett jobb.

Men att tänka på det där att jag måste få ett jobb, det stressar mig.

Då kanske mitt mål är att jag ska se till att skicka fem jobbansökningar i veckan.

Eller jag ska ta så här många steg på min plan.

Jag ska spara 500 i månaden.

Istället för att bara: jag ska åka till Thailand.

Det kan ju vara en drömvision.

Och sen så börjar man smått.

Ja, men precis. Istället för att säga att jag ska minsann nå…

Jag ska spara till en halv miljon.

Ja, då känns det ju väldigt ouppnåeligt.

Men om jag nu börjar tänka att nu ska jag spara 500 kronor i veckan.

På olika saker.

Så då är det själva processen som man fokuserar på.

Snarare än resultatet där borta.

När jag gjorde en tjejklassiker så märkte jag när jag var klar…

att för mig är det väldigt viktigt att ha nånting att sikta på.

För när jag var på väg hem, när det var check på alla fyra lopp.

Jaha, varför ska jag nu träna då?

Finns det ingen anledning längre?

Så jag har ju upptäckt att jag behöver verkligen ha nånting att sikta mot.

Medan för andra kanske det bara är en jättestress.

Jag vet inte.

Man får ju fundera på varför sätter jag ett mål själv.

Apropå det här med varför.

Varför-målet är ju också…

Det har du varit inne på.

Att ha sitt varför-uppskriv.

Att man alltid vet varför man vill göra det här.

Ibland kan det vara att man är rädd för att misslyckas.

Då kommer jag bli så besviken på mig själv.

Då kanske det är bättre att ha en riktning istället för ett jättetydligt mål.

Men det finns ju mycket energi i att sätta ett mål.

För att man har en riktning.

Om man då har en riktning och sätter ett processmål.

Det här är min riktning och för att komma ditåt så kommer jag behöva göra de här sakerna med den här frekvensen.

Till exempel…

Jag kommer behöva plugga glosor en timme i veckan.

För att jag vill utöka mitt ordförråd i vad det nu är för spår.

Och då kan det vara så att om fem minuter skriver jag ner fem nya glosor och lär mig dem.

Då har du bara känslan att du har gjort det ger ju en energi framåt.

Ja men precis.

Jag tror också att det finns nånting som kallas identitetsmål.

Jaha?

Vill du beskriva det?

Det vill jag absolut beskriva.

Och då handlar det, snarare än ett resultat, om vem jag vill vara.

Det kopplar ju väldigt mycket…

till målbilden.

Men kanske snarare att jag är en person som är vältränad.

Eller jag är en person som avslutar det jag påbörjar.

Eller jag vill vara en undersköterska.

Så då handlar det mer om en livsstils eller personlig förändring

på sitt beteende?

Förändring egentligen.

Ja, faktiskt.

När jag började med…

den här tjejklassikergrejen.

Det handlade ju ingenting då om att jag minsann skulle klara en tjejklassiker.

Utan det var ju jättemycket kring att jag är nån som avslutar det jag påbörjar.

Därför att jag hade…

Åh, jag ska göra det här!

Nej, sen glömde jag det.

Jo, men nu ska jag minsann bestiga ett berg.

Nej, jag har väl inte gått en meter upp för ett berg.

Utan jag bara slängde mig med mål hit

för att göra nåt.

Så för mig blev ju det ett identitetsmål först.

Nu har jag ju redan visat det, så nu behövde jag nåt nytt.

Vad är ditt nya identitetsmål då?

Att jag är en sån som…

Jag tror att jag är en sån som fullföljer fortfarande.

Att jag inte når upp till nåt.

Det kan ju bli en livsstilsförändring också ju.

Ja, precis.

Och kanske att jag inte är en sån som bryts ner av motgångar.

Jag vrickade foten här för inte så länge sen.

Och att jag då inte åker i diket och åker hem igen och säger att

nähä, nu får jag sluta träna.

Utan att okej, då behöver jag vara lite snäll mot mig själv och min fot en stund.

Men så får jag börja igen.

Det finns ett till sätt att komma framåt mot riktningen man har.

Och det är nånting som Martin, vår gäst för några avsnitt sen, nämnde.

Enprocentsmetoden.

Det finns ju en bok som du hade läst, eller hur?

Att man har liksom…

Det blir ju som en riktning.

Och att man hela tiden gör små, små förbättringar.

Det är ju också lite grann som en trappstegs…

Jag går och lägger mig lite tidigare.

1 % tidigare varje kväll.

Jag lever 1 % bättre.

Jag gör av med 1 % mindre pengar.

Jag sparar 1 % mer varje vecka.

Att ta ett litet, litet, litet steg.

För ofta är man så ivrig.

Nu ska jag göra det här och det här.

Och då plötsligt har man tagit sig vatten över huvudet.

Det blir för stora mål.

Och det dödar ju motivationen direkt.

Ja, men verkligen.

Så man får väl fundera på vad det är jag behöver.

Behöver jag ha ett tydligt varför?

Eller spelar det inte så stor roll för mig?

Behöver jag ha ett processmål för att jag blir stressad av

att stirra på det här resultatet?

Det är faktiskt den där tydliga målgången som jag behöver ha

för att ta tag i mina mål.

Jag tänker att oavsett vad du har för mål

och vad du vill uppnå

så är ju det absolut bästa tipset att planera.

Gör en struktur.

Det som du förklarade med trappstegsmodellen.

Det är ju en form av plan.

Vad behöver jag göra för att kunna uppnå i detalj?

Inte bara fluffigt och att jag ska träna mer

eller jag ska fixa mina ansökningshandlingar.

Ja, men vad?

Gör en checklista.

Det finns en metod som heter Get things done

av David Allen.

Men man skulle behöva titta på den så här.

Den är jättebra, att man får till en struktur

det kan låta rörigt när man förklarar den.

Så jag skulle hellre googla fram den, Get things done

av David Allen.

Det är ett bra tips, den brukar jag använda mig av.

Mitt bästa tips är att om du har nån form av kalender i ditt liv

skriv in i kalendern.

För så fungerar jag.

Står det i min kalender att jag ska plugga

eller att jag ska gå på spinning

den kvällen eller den tiden.

Så planera och tidssätt.

Då vet du också att du är klar med det du håller på med.

Man kan ju inte lägga all tid i världen

utan då kan det vara så att nu behöver jag plugga

och det ska jag göra i två timmar.

Annars kommer man alltid känna att

jag borde plugga mycket mer

och så får man stress.

Ett annat tips är också att prata med andra

om sina mål och vad man ska göra.

Dels blir det verklighet att man pratar om det

ganska många vittnen på det.

Så när jag känner att jag inte orkar,

men nu har jag ju pratat om det, nu måste jag.

Alltså om det känns motigt.

Och så har man en hejarklack.

Det funkar för mig också att jag har

bokat in en kompis.

Åh, nu ska vi gå och träna tillsammans.

Sen spelar det ingen roll om kompisen kommer eller inte.

Men jag kommer dyka upp för att jag vill inte svika personen.

Mig själv? Äh!

Ansvarspartner har man pratat om i vissa…

Okej, hur går det här nu då?

Nu ska vi följa upp.

Eller en coach.

Superbra.

Så vill du verkligen klara ditt mål,

se till att du säger ditt mål högt.

Skaffa en kompis eller en coach eller någon form av…

Någon som frågar, hur går det då?

Upp till bevis för.

Och sen lägg in det i almanackan.

Och så bara kör.

Hörni, stort lycka till.

Vi hörs.

Igen om två veckor.

Tipsa oss jättegärna om intressanta gäster och ämnen.

Tills dess får ni ha det så fint.

Hejdå!