Avsnitt 158 av Med målet i sikte: Att välja glädje när livet är som tuffast – ett samtal med Kay Pollak

Men att bli helt medveten om att jag är endast påverkad av de tankar jag själv väljer att tänka om en viss situation eller om en annan människa eller vad den är.

Det är att plötsligt lämna att vara offer till att bli den styrande kraften i mitt liv.

Idag ska vi prata om någonting som är lätt att säga men som kan vara svårare att göra, särskilt när livet är tufft.

Vi ska prata om tankens kraft och om att träna på att välja sina tankar.

Hur kan man ta till sig de här idéerna utan att känna att man måste vara positiv

hela tiden och hur hittar man något som funkar även de här dagarna

när det känns riktigt tungt?

Vår gäst idag är Kay Pollak.

Han är filmregissör, författare och föreläsare.

Han har länge inspirerat och kanske provocerat människor

att utforska hur våra tankar påverkar vårt liv.

Särskilt som det är när det är som tuffast.

Varmt välkommen hit, Kay.

Tack ska ni ha.

Du har skrivit en bok som heter

Att välja glädje.

Vad betyder det för dig?

Jag tänker att för en del som hör den rubriken,

kanske blir lite provocerade och bara:

Ja, det är lätt att säga.

Men vad är din mening med rubriken?

Det är sant att den titeln är provocerande

för många människor.

Men innehållet i boken handlar ju inte om

att nu ska vi vara glada, utan det handlar om att

träna sitt tänkande.

Från att vara offer till att bli en skapande kraft i sitt eget liv.

Och det handlar om att välja glädje.

Eller att välja livet eller att välja mig själv

och all den kraft jag har.

De flesta av oss har blivit fostrade att vara offer.

Skylla det jag känner.

På de andra.

Och så vidare.

Det vill säga att inte vara ansvarstagande.

Och den boken tränar det tänkandet hela tiden.

Att bli ansvarstagande för de känslor jag har.

Och kunna styra mig själv.

Ja, men det är ju en helt annan sak

än att liksom bara då så här:

Åh, jag väljer att bli glad för att min bil krockade.

Det kanske liksom är, ja, utan snarare då att så här:

Det här hände, vad kan jag göra åt det?

Hur löser jag det här?

Snarare än att stå handfallen

och säga att det var någon annans fel.

Jag tror också, det pratade vi lite du och jag om

när vi pratade i telefon.

När jag hade skadat mig och brutit ryggen

så var det jättemånga som i god vilja

sa så här till mig:

Ja, men det ordnar sig.

Det kommer gå bra. Ryck upp dig.

Det kommer bli bättre snart.

Tänk positivt.

När man befinner sig där jag var då och någon säger så,

man är ju så sjukt provocerad.

Det ordnar sig.

Vad ska ordna sig?

Hur ska man uttrycka sig istället, tycker du?

I en sån situation?

Hela tiden pröva att hitta en tanke

som gör att det känns bättre.

Den tanken har jag fått från Nelson Mandela.

När jag såg

när Nelson Mandela blev fri

jag tror det var den 11 februari 1990.

Jag satt och tittade på tv.

Jag hade ju följt honom och hans 27 år i det här kusliga fängelset.

Men då när han blev fri så satt jag så här och bara tittade på tv.

För det var en man som kom ut.

Han var vänlig, leende, kraftfull, helt utan bitterhet.

Och då tänkte jag, hur 15?

Hur har han klarat 27 år där?

Utan att komma ut med bitterhet?

Och då läste jag hans självbiografi.

Och det är otroligt lärorikt för mig.

Därför att han berättar om sin egen resa och hans medfångare.

Han skriver där, de åren var vårt universitet.

Vi tränade oss konsekvent att sluta leva och tänka som offer.

Och han var utsatt för enorma kränkningar ideligen.

Och han hade kunnat gå ner i fruktansvärd sorg och bitterhet.

Jag menar, han fick gräva sin egen grav.

Fångvaktarna stod och pissade på honom.

Han kunde inte tvätta sig och så vidare.

Men hur hanterade han detta?

Och det var genom att:

Jag prövar nu i den här situationen

att hitta en tanke som gör att det känns något lite bättre.

Det var det som var att sluta stanna kvar och vara offer.

Och lida så att säga i den rollen.

Då hade man gått under.

Men hela tiden sluta.

Sluta tänka som offer.

Har du något exempel på, eller minns du några tankar han hade?

Eller vad han tänkte?

Ja, exempelvis.

Just det, det var en bra fråga.

För en tanke exempelvis var:

De här fångvaktarna, de är också fångar.

Precis som vi är.

Och det var ju en tanke som omedelbart

gjorde att han såg på dessa människor på ett helt annat sätt.

De är också fångar.

Ja, just det.

Det blir ett mindre vi och dem då.

Att usch, de där jättehemska.

Jag kanske inte ens skulle vilja byta med dem.

För det kanske inte skulle vara bättre.

Nej, det är också intressant.

Precis.

Så istället för att tänka positivt,

så det snarare handlar om att hantera tankarna annorlunda.

När det kommer en tanke, okej, den här var inte så bra för mig.

Vad kan jag tänka som går åt ett litet…

något, lite bättre.

Jag har haft enorm nytta av det.

Jag har använt det själv när jag tyckt:

Åh gud, vad jobbigt!

Nej! Bom!

De har åkt rätt ner i något svart hål.

Vad kan jag göra nu?

Kan jag pröva hitta en tanke?

Som gör att det känns något lite bättre.

Och det går!

Och ibland så måste man…

Nej, det går inte för den andra är så dum.

Men…

Kanske efter en eller två nätter till,

så kan jag komma och hitta en tanke

som gör att det känns något lite bättre.

Och hur skulle en sån tanke kunna vara då?

Skulle det kunna vara så att man hittar någon liten sak

som man är glad över eller tacksam över?

Jag tror att det mest handlar om att

när jag har gått ner i ett svart hål,

så är det för att jag har mött någon person

som har reagerat på ett sätt som jag tycker nu,

för jobbigt.

Och då…

Det vill säga…

Hur kan jag hitta en tanke om den här situationen

och den här personen som gör att det känns något lite bättre?

Behöver ofta tid, men till slut hittar man en tanke

att han eller hon…

Han eller hon…

Han befinner sig på den skalan.

Han har inte kommit längre.

Det är hans ro.

Rop på hjälp och så vidare.

En liten förlåtande tanke.

En förlåtande tanke.

Ja, man ser en större helhet helt enkelt.

Då slutar jag att vara offer.

Så länge jag ligger sömnlös på nätterna,

då är jag offer.

Om man omsätter det i att man söker jobb

och man har fått ett nej.

Eller man fick den här:

Ja, tyvärr har vi valt att gå vidare med intervju

andra kandidater.

Vad skulle omsättningen där kunna vara då?

Det där lilla, lilla steget i att:

Det här var inte the end of the world.

Istället för att ligga och älta:

Jag är inte bra, jag är inte bra, jag är inte bra nog.

Då får man ändra den tanken.

Nu var det någon som kanske hade lite mer erfarenhet än mig.

Eller att man tänker på så vis.

Det är en väldigt svår situation.

En människa.

Många människor befinner sig som söker jobb hela tiden och får nej.

Det är inte lätt att hitta den tröstande tanken.

Men det enda…

Jag har tänkt mycket på det sedan vi samtalades, vi, du och jag.

Därför vad kan man göra?

Det enda, ändå, så är det enda

mina möjligheter att arbeta med mitt tänkande.

Jag kan inte få mera…

Ja, jag kan ju naturligtvis sluta söka jobb och börja…

söka jobb själv eller bli entreprenör.

Börja sälja saker och ting eller vad det nu är.

Jag kan ju lämna den rollen att jag hela tiden söker jobb.

Men om jag vill fortsätta söka jobb

så är det enda som kan hjälpa mig

att jag på något sätt hittar ett sätt att tänka

som gör att det finns en möjlighet för mig hela tiden.

Om jag hela tiden

tänker tanken att det inte kommer att gå

så är det en bromsande tanke

som sänker mig varje morgon.

Du sa ju så bra när vi pratade i telefon

de här tankarna som har varit hjälpsamma för dig.

Det här som du började morgonen med.

Att det här kommer att vara…

Vill du berätta om det?

Vet du vad jag är ute efter?

Ja, det vet jag.

Jag har ju tänkt om idag på morgonen.

Jag tänker om varje morgon.

Det har jag gjort nu i 15…

Det är tre tankar som jag tänker.

Och den första tanken är…

Dagen idag.

Det är den första dagen på början av det liv som du har kvar.

Det är en alldeles sann tanke.

Och sen säger jag:

Det förflutna finns inte.

Det som hände igår, grälet du hade med den personen där i förrgår.

Det finns inte.

Du har minnen av det, men det finns inte.

Det har passerat.

Ja, det är fantastiskt.

Och så kommer den andra tanken.

Och den är bara helt otrolig.

Dagen idag, det är den bästa dagen i ditt liv.

Därför att det är den enda dag du säkert vet att du har.

Och den ger mig en sån enorm kick på morgonen.

Jag låg idag.

På sängen och tänkte dom.

Jag tar mig sjutton alltså.

Dagen idag, det är den bästa dagen i ditt liv.

Därför det är den enda dag du säkert vet att du har.

Take it!

Exakt!

Och så har jag den tredje tanken.

Och den är ju inte klok.

Särskilt, jag är ju 88 år.

Och du vet, det här året Kay, 2026

det är ditt allra bästa år någonsin.

Sådär ja.

Ja!

Och du får inte prestationsångest då?

Nej, inte alls.

Stämmer det hittills då?

Ja, det är klart att det är.

Man kan tycka att det var mycket bättre det året då

när jag var, för 20 år sedan eller vad det än är.

Nej, det här året nu, 2026, det är mitt allra bästa år.

Allra bästa år någonsin.

Så är det. Det är helt fantastiskt.

Helt underbart att leva med det.

Det vill säga sluta med att jämföra det och så vidare.

Nej, det här året, det är ett alldeles fantastiskt år.

Det blir ett väldigt här och nu.

Det hjälper dig att leva här och nu.

Och jag tänker att vad man än har varit med om

som man av någon anledning…

Alltså om jag mår riktigt dåligt för någonting så är det ofta

inte någonting som ska hända eller kanske inte ens händer just nu.

Utan det är någonting jag ser bakåt.

Och att då fokusera på att, ja, ja, men från och med nu,

ny dag, nya möjligheter på något vis.

Att nu är det ett blankt blad.

Och det här kommer bli superbra.

Och sen så nästan, även om det inte blev det,

om någon forskare skulle komma in och göra en faktagranskning

och bara, nej, det spelar ingen roll.

För imorgon kommer det vara din bästa dag ändå.

Igen.

Absolut.

Det är också det här som man säger, ha en bra dag.

Men gör dig en bra dag.

Att man faktiskt tar ansvar och gör så att det blir bra dagar.

Att man inte bara glider med och tror att det ska bli bättre så småningom.

Utan, vad kan jag göra idag för att den här dagen ska bli bra?

Det är ju alldeles sant.

Att man själv är den skapande kraften.

Att man slutar vara offer.

Utan istället flyttas över att bli den skapande kraften.

Men hur kan man tänka positivt eller annorlunda

Man behöver inte alltid tänka positivt.

Men hur kan man tänka utan att förneka det som är jobbigt?

Alltså, ja, jag har…

Du ser här, jag håller min hand på en bok.

Ja, den ser mörk och svart ut.

Ja, den är mörk och svart.

Det är en av de absolut starkaste böcker jag någonsin har läst.

Och det är samma…

Kunskap eller det jag har lärt mig av att läsa om Nelson Mandela.

Hur kan man göra när det är…

Hur kan man tänka när det är svart och hopplöst?

Som var din fråga.

Nelson Mandela säger ordagrant i sin bok:

Det finns ingen situation som är så hemsk att du inte kan tänka en tanke

som gör att du mår något lite bättre.

Det vill säga, han hade absolut kunskap om att det är mina tankar

som skapar mina känslor och hur jag tolkar det och det

som skapar hur jag känner.

Och ändrar jag min tanke så kan jag få en annan känsla.

Den här boken som jag tog med mig, den har betytt mycket för mig.

Det är också 1990, så jag hittar en människorättsorganisation,

ett hemligt fängelse i Marocko.

Det är så hemligt att det är byggt under jord.

Och där finns 25 fångar, byggt för 25 fångar.

Var det människor där när de

När de hittade fanns det tre människor fortfarande vid liv.

Men de som de hittade hade suttit i totalt mörker i 18 år.

Åh herregud.

Ja, det var herregud.

Och jag har läst den här boken och jag minns när jag hade läst den

så sa jag till min fru, jag ska fanimej aldrig mer klaga.

Men den här boken är skriven av en författare som

intervjuar en av dessa män som kom ut levande.

Vad hade han för strategier för att överleva?

Den ena var exakt samma som Nelson Mandela.

Han slutade att hata och fördöma de som var runt omkring honom.

Han skriver ordagrant att hata och fördöma,

det var som att ta cyankalium.

Man dog inte av svält, utan man dog av att

hata. De som dog av att hata.

Jag bestämde mig på ett tidigt stadium att träna mitt tänkande,

skriver han, för att sluta hata och fördöma.

Och den andra grejen, som är ett, på sätt och vis,

till alla de som tycker att nu går jag ut och söker jobb,

men får nej igen, så går jag ut imorgon igen och söker jobb,

men får nej.

Men han hade en bild.

Han skriver där, jag hade bestämt mig,

jag skulle ta mig ut ur fängelsehålan.

Och jag skulle röra vid den svarta scenen i Mekka.

Han skulle dit i Mekka och gå och röra vid den svarta scenen,

ni vet.

Och den bilden skriver han, den blev som ett fönster ut mot natten.

Jag är säker på att den bilden räddade mitt liv.

Det vill säga, varje gång han ser sig själv röra vid den svarta stenen,

så händer ju någonting i hela hans kropp.

Det är som en tydlig målbild.

Mycket små grejer, men det händer någonting.

Varenda gång han ser sig själv röra vid den svarta stenen.

Det är ju det som du ofta, att ha en målbild och liksom

att se, känna, lukta på den nästan.

Exakt.

Så det enda, vad ska man tänka när man nu får nej idag igen?

Och jag fick nej igår och så vidare.

Ja, om du har en bild av att du faktiskt kommer att få det där jobbet.

Och du ser den där bilden.

Då kan det få energi och kraft av att fortsätta imorgon,

att söka ett nytt jobb och så vidare.

Det är bilden som kan ge mig kraft.

Nu tänker jag att våra lyssnare är väldigt intresserade av:

Vad heter den här boken?

Ja.

Den heter…

Det är väldigt bra att förstå det.

Den heter:

Denna bländande frånvaro av ljus.

Och den finns ju inte att få tag i.

Man får leta på antikvariat och så vidare.

Denna bländande frånvaro av ljus.

Och författaren heter:

Taher…

Taher Ben Jellon.

Ja.

Ja.

Denna bländande frånvaro av ljus.

Tack.

Det låter ju väldigt mörkt.

Ja, det är fruktansvärt att läsa.

Fruktansvärt att läsa.

Det är enormt.

Den ena efter den andra dör ju.

Ja.

Och om man då tänker, för att det här

är ju ett sätt att…

Vad finns det att lära?

Ja, ja men precis.

Men om man förstår att så här,

ja men, jag behöver tänka åt det här,

jag behöver välja en tanke som tar mig lite framåt,

som får mig att må lite bättre.

Ja, bra.

Hur kan jag träna det?

När mina tankar då bara viker tillbaka

till offerrollen eller till…

Ja.

Ja, till dåtiden.

Jag tänker på den mannen varje dag.

Det är helt sant.

Varenda dag

tänker jag på den.

Bara jag går och tar ett glas vatten,

så tänker jag på den mannen.

Som satt i denna ynka,

väldigt trånga,

de var en och en halv meter,

de kunde aldrig resa sig upp.

I 18 år i totalt mörker.

Så man ska tänka på någonting som ger en perspektiv då?

Att fokusera på tacksamhet.

Det är det absolut.

Det som jag…

har varit det.

Att träna sig,

att fokusera på tacksamhet.

Det ger hela tiden energi.

Absolut.

Nej, jag tycker att det är så jobbigt och så jobbigt med det och det

eller vad det är.

Att fokusera på saker som du är tacksam för.

Det förändrar mig totalt.

Jag kan inte samtidigt ha olyckliga känslor

samtidigt som jag har fokus på tacksamhet.

De två känslorna.

Går inte att lägga över varandra.

Så det bästa sätt när man har jobbigt.

Det bästa rådet är då att hitta en tanke.

Som du absolut sant kan säga att du är tacksam för.

Ja, och det finns ju mycket saker.

Det behöver ju inte vara några stora saker.

Det finns ju massor.

Om man börjar tänka efter.

Det brukar jag tänka när jag går och lägger mig på kvällen.

Jag har ett tak över huvudet.

Jag bor där i fred.

Jag är mätt.

Jag har en mjuk säng.

Jag har mina barn.

Jag får en morgonkaffe.

Jag kan höra koltrasten.

Det finns ju massor.

Jag brukar ibland, när jag stöter på patrull hos olika myndigheter,

är det ofta,

där det är så här:

Kan de bara ta det här beslutet?

Då brukar jag tänka:

Vad skönt att jag inte åtminstone jobbar där.

Ja, det kanske är bra.

Det är ändå så här:

Nej, jag får jobba med det jag vill och det jag brinner för.

Lyckos mig.

Men…

Finns det någon daglig vana?

Jag tänker att det du också nämner i allt det här,

men du har dina tre tankar på morgonen

och att varje gång du tar ett glas vatten tänker du på att du behöver inte vara i det här mörkret.

Jag tänker på den mannen.

Nej, precis. Jag hör att det också innefattar repetition.

Alltså, nästan som ett mantra.

Ja, men de här sakerna tänker jag…

Ja, det är ju tacksamhet.

Jag tänker tacksamhet med jämna mellanrum.

Alltså, i ett kör tänker jag.

tacksamhet, vad det än är.

Hur kan man träna sina tankar rent praktiskt då?

Om man aldrig har tänkt tankar och tacksamhet

så kan man börja göra en lista på fem saker varje dag eller varje kväll

som man kan vara tacksam för.

Jag är tacksam att jag har en säng.

Jag är tacksam att jag bor i ett land där det är fred.

Jag är tacksam att jag har mat i kylskåpet.

Eller vad det än är.

För att upptäcka…

själv hur jag blir påverkad positivt av de tankarna.

Då kan jag börja tänka nästa morgon, eller nästa dag också.

Nya tankar och tacksamhet.

Jag är tacksam för det och det och så vidare.

Allt möjligt.

Det vill säga, jag börjar sakta upptäcka att jag kan påverka

hur jag mår genom hur jag väljer att tänka.

Och vilka tankar du väljer att fokusera på.

Eller som du ger utrymme egentligen.

Det är ju alldeles sant.

Ja, det är ju…

När man väl är där, tänker jag,

att det är…

I alla fall ur mitt perspektiv,

så är jag jättebra på att få in en vana.

Nu skriver jag mina tankar,

eller nu tänker jag mina tankar,

och sen händer någonting.

Och så helt plötsligt har jag halkat ur det där igen.

Men ju mer man har gjort nånting…

Har man då gjort nånting i 15 år,

och tänkt samma tre tankar varje dag.

Jag tänker att det skulle aldrig hända dig,

att du en morgon vaknar och inte tänker dina tre tankar.

Jo, det har säkert hänt.

Ja, det har väl naturligtvis inte…

Det kanske beror på var du vaknar.

Det har väl hänt att jag inte har tänkt de tankarna.

Men generellt tänker jag dem i stort sett varje morgon.

Jag tänkte på en grej nu när jag lyssnade på dig.

Vad kan man göra för att flytta sig själv,

rent praktiskt, till att må lite bättre?

Jag har skrivit en bok,

Efter att välja glädje.

Den heter Ett bättre liv.

Där berättar jag om en övning,

som min fru och jag har gjort.

Alla människor kan göra den.

21-dagarsövningen.

Alltså du skaffar ett armband.

Ett töjbart armband.

Och sätter på handen så här.

Och varje gång du kommer på det med att klaga över någonting,

då måste du byta och flytta över det till andra sidan.

Jag trodde du sa att du skulle snacka om det också.

Och så flyttar man över.

Och på då vis, varje gång man flyttar över

skapar jag ett minne i kroppen.

Och målet är att lyckas i 21 dagar i följd,

låta bli att klaga.

Det vill säga, det tar i början sin tid.

Man tycker att man är jättebra när man har klarat 12 dagar.

Och så åker man dit på dag 13.

Och då måste man börja om igen.

Ja, då måste man börja om.

På noll.

Och målet är att klara 21 dagar.

Och då handlar det om att, du får inte säga något klagande.

Man får tänka klagande.

Jag får sitta här och klaga i beställarstolen hela tiden.

Men i sin enkelhet, jag har ju lärt ut den här,

när jag föreläser, när jag har workshops och så vidare.

Men i sin enkelhet är det en totalt livsförändrande

enkel övning. När man har klarat 21 dagar utan att klaga,

så är det som att leva i ett nytt universum.

Man slutar klaga.

Man ser hela tiden möjligheter eller någonting annat hela tiden

på ett annat sätt.

Den ska jag testa.

Nu är inte jag någon klagande människa faktiskt.

Nej, du är inte en klagande människa.

Men det är klart att det kommer ett litet gnäll då och då.

Så jag tänker att jag ska faktiskt testa den.

För då blir ju hela mitt sätt att vara mycket mera positivt.

För om jag klagar, då kommer andra hänga med.

Och om jag aldrig säger någonting som är negativt,

då kanske de runt om mig också dras med lite och känner att

den där positiva rackaren kan vi inte dela med oss av gnäll till.

Men jag tycker också att jag märker…

Om jag går ut och är glad och positiv och tittar folk

i ögonen och ler och säger hej.

Då blir ju folk glada tillbaka.

Så det är ju verkligen den här positiva spiralen.

Medan om jag går in med känslan av att jaha,

det här kommer gå åt helvete och nu kommer de inte gå med på det jag vill säga.

Då möts jag ju av…

Då kommer jag in med lite armarna i kors

och lite sura ögonbryn.

Då kommer inte jag få ett bra bemötande.

Det ger ringar på vattnet på något vis.

Så att det blir lättare och lättare.

Tänker jag rätt?

Du nickar Kay.

Jag har inget att…

Men vi brukar också det här med,

när vi pratar om, har gjort förut här,

om självmedkänsla.

Ja, det skrev du om.

Vad är det egentligen?

Ja, vad är det?

Och vad spelar det för roll när man…

Det här med snälla tankar till sig själv

och välja att man tänker bra tankar.

Men självmedkänslan, är den viktig?

Och vad är självmedkänsla för dig?

Jag har aldrig hört det ordet förut.

Men självmedkänsla, jag har gått och grunnat på det.

Jag är ganska glad när jag vaknar på morgonen

och står där helt naken och tittar mig i spegeln

där inne i badrummet innan jag ska…

Då känner jag, ja, vad roligt.

Vad kul, det här ska bli den bästa dagen i mitt liv.

Men vad är självmedkänsla?

Det vet jag inte riktigt vad det är.

Jag tror att, som vi brukar prata om det,

att man tänker och pratar med sig själv,

lika pepp.

Det är så lätt att man slår på varandra,

på sig själv, ska jag säga,

om man gör misslyckanden eller dagligen,

att man har ganska hård ton mot sig själv,

och speciellt under tuffa perioder i livet

man hackar.

Att man tänker tankar om sig själv,

eller pratar med sig själv i huvudet,

så som man skulle ha pratat med en vän.

Medkänsla, det är att liksom,

nu känner jag med dig,

jag förstår dig,

jag tar hand och är snäll mot dig,

men att man också ska ha medkänsla med sig själv.

Och den kanske är den svåraste.

Jag tänker att det går lite armkrok,

i att välja de här lite gladare,

lite mer positiva tankarna,

eller tankarna som får mig att må lite bättre.

Det är ju att ha mer medkänsla med mig själv.

För att säga,

usch, jag är ganska dålig,

eller det här gjorde jag as…

Vilken dålig intervju.

Det är ju varken en positiv medkänsla,

jag tror egentligen att det är samma sak.

Ja, om du tänker såhär, okej,

jag sökte i alla fall det här jobbet.

Att man hittar små punkter,

som man kan berömma sig för.

Vad bra jag är som håller i ändå,

fast det är såhär tufft.

Men vad gör du själv om du tappar fotfästet,

eller som du berättar, du går ner i…

Jag fokuserar på tacksamhet.

Det är bara pang, bom, rakt, bom.

Direkt.

Är du så tränad så att du går direkt dit eller kan du…

Då går jag direkt dit.

Det tänker jag också är en träning,

för det är så lätt att man dras med i mörker,

och oro och ångest,

eller vad det nu är man hamnar i för mörker.

Att man då, okej,

det är nu jag ska börja tänka tankar.

Jag tänker att det kanske är lätt att man tänker,

ja, ja, men jag mår bra, det är lugnt,

jag behöver inte jobba med de här frågorna,

för jag mår inte dåligt och allt är tummen upp för mig.

Nu när man mår okej, när man mår bra,

ur mitt perspektiv,

gud vad jag ska träna på det här.

Därför att då börjar jag,

då har jag vanan inne,

så den dagen nånting händer som är mörkt,

då kan jag följa Kay.

Då är det så här,

tillbaka till tacksamheten.

Men om jag när det väl är som mörkast,

jaha, nu ska jag börja tänka tacksamhetstankar.

Jag har ju aldrig gjort förut.

Då blir det ett högre

berg att bestiga på nåt sätt.

Så det är lite som,

det är bra kondition om man blir sjuk,

och då är det bra att ha övat den innan du blir sjuk.

Så kan man säga.

Ja.

Men hur kan,

om jag nu skulle hjälpa en människa,

eller som jag ser har det tufft,

hur kan jag stötta en annan människa på det sättet,

och inspirera till att börja tänka tankar,

som medmänniska, för det kan ju vara svårt då,

och komma och säga så här:

Tänk tacksamhetstankar,

eller hur kan jag göra det utan att trampa den här personen på tårna?

Förstår du hur jag menar?

Ja.

Man kan inte helt plötsligt börja säga till någon

som har det jättejobbigt,

börja och tänka på saker du kan vara tacksam för.

Nej, precis.

Det är som ett hån mot henne,

eller honom.

Men det enda man kan göra

är väl att vara så totalt mycket närvarande man någonsin kan.

Och möjligen komma dit att det här har hjälpt mig.

Jag kom ihåg när det och det var så.

Då hände detta.

Exempelvis, jag har ju varit med om en skilsmässa.

Det är ju 55 år sedan nu,

men då tyckte jag det var så fruktansvärt jobbigt.

Så jag gick i terapi och varför kan vi inte klara av det här

och allt möjligt.

Men den terapeuten som jag hade,

han sa plötsligt:

Du tycker nu att den här skilsmässan,

det är en riktig olycka i ditt liv.

Tänk om inte det är en olycka i ditt liv.

Va?

Mm.

Och det var alltså ett totalt.

Nytt sätt för mig att tänka.

Det vill säga jag satt kvar och var offer.

Så här hemskt är det, så här hemskt är det.

Och det var en olycka, det var en olycka.

Det visade sig ju i mitt liv att det var det absolut bästa

som någonsin hänt.

För att det öppnade upp för annat.

För någonting annat hände som var alldeles fantastiskt.

Och jag träffade en annan kvinna och så vidare.

Vi har levt i 40 år nu och så vidare.

Så att vända en tanke i olycka.

Det ändå finns någonting som kan komma.

Så det måste inte vara en olycka.

Något gott ur något ont.

Och sånt kanske man kan prata om då med någon som har det tufft.

Fast på ett fint sätt.

Att man kan prata.

Sen kan man ju inte…

Ja, men om jag hade brutit ryggen.

Skulle någon komma och säga:

Nja, det finns inget ont som inte har något gott med sig.

Sen med facit i hand kan jag ju också se det.

Jag har fått en till son som jag aldrig hade fått om jag inte hade skadat mig.

Och massa andra saker som har öppnat sig.

Så det är man ju inte redo att höra då.

Du har klarat av Stockholm Marathon.

Men det är möjligen att du kan möta,

att du kan tala med en annan person som just har blivit förlamad.

Att du kan tala med den personen.

Så att den lyssnar på något litet harmtrån där.

Eller någon som ligger i en skilsmässa.

Att du kan ändå ta dina erfarenheter från din olycka.

Och säga att det här…

Man måste nog vara noga med att säga att det är jättetufft för dig just nu.

Precis, och att det inte är samma sak.

Så här var det för mig.

Du är ju bra på bemötande och sånt där.

Du har ju skrivit böcker om bemötande också.

Visst har du det?

Ja.

Vad är gott bemötande för dig?

Det är en stor fråga.

Vad är gott bemötande för dig?

Ja.

Exempelvis, jag blev bemött vid dörren där nere.

Det var ju otroligt, fantastiskt, skönt.

Det är ett gott bemötande.

Men ett gott bemötande, det slår allt egentligen.

Det är det absolut viktigaste.

En människa behöver ett gott bemötande.

Varma, glada ögon som möter dig och tar hand om dig.

Du känner dig…

välkomnad och kan sitta ner och så vidare.

Att man känner sig trygg och lyssnad på.

Trygg och sedd och allt möjligt.

Det är ett gott bemötande.

Det behöver vi alla hela tiden.

Ytterst få är så tränade att jag bryr mig inte om hur du hanterar mig.

Utan jag behåller min närvaro ändå.

Men de flesta av oss blir ju tacksamma och glada

när människor är snälla och vänliga.

En sak som man har pratat mycket om,

bemöt andra som du själv vill bli bemött.

Jag kan tycka tvärtom.

Bemöt andra som de vill bli bemötta.

För alla har vi olika utmaningar,

vi har olika personligheter, vi har olika önskemål.

Att man lyssnar in och ser sen

hur den här andra personen vill bli bemött.

Det är svårt direkt i första mötet,

men då är ju lyhördhet det viktigaste egentligen,

med ett öppet sinne på något vis.

Nyfikenhet.

Men det viktigaste medskicket till de som just nu kanske kämpar

med någon form av motgång.

Vad vill du att den personen ska ta med sig

från vårt samtal idag?

Det är att kräva väldigt mycket av andra människor,

men det finns en mening på åtta ord.

som har förändrat mitt liv.

Jag lärde mig den på en workshop i USA.

Men den går så här:

Du är endast påverkad av dina egna tankar.

Och det tar en fruktansvärt lång stund.

Det tog flera år innan jag till slut kunde förstå innehållet i den.

Självklart, jag är endast påverkad av de tankar jag tänker om det och det.

Och vad det än är.

Men att bli helt medveten om att jag är endast påverkad av de tankar

jag själv väljer att tänka om en viss situation

eller om en annan människa eller vad den än är.

Det är att plötsligt lämna att vara offer till att bli den styrande kraften i mitt liv.

Att sakta, du som lyssnar

att förstå.

Du är endast påverkad av de tankar du själv väljer att tänka.

I vilken situation du än är.

Om du står på perrongen och du får höra att pendeltåget är 34 minuter försenat

så är du endast påverkad av de tankar du själv väljer att tänka

i den situationen.

En del tänker:

Åh där, min otursdag.

Det är det värsta som har hänt.

Men andra människor tänker någonting helt annat.

Och bara en halvtimme.

Det var ju tur att det inte var flera timmar.

Exakt.

Eller hoppas det inte har hänt någon allvarlig olycka.

Ja, exakt.

Och så vidare.

Du är endast påverkad av de tankar du själv väljer att tänka.

Och det har hjälpt mig så många gånger.

Men herregud, du kan pröva att tänka en annan tanke.

Igen, att gå tillbaka.

till Nelson Mandela.

Jag går tillbaka och prövar att hitta en annan tanke

som gör att den påverkar mig nu på ett helt annat sätt.

Jättetydligt.

Min hjärna förstår vad du menar,

men att sen omsätta det i verkligheten

förstår jag också att det kommer krävas träning.

Ja, det krävs träning hela tiden.

Vi kan påminna varandra och hjälpa varandra

att faktiskt tänka en positiv tanke.

Hur skulle vi kunna tänka annorlunda till det här?

Och så får man sätta ord på det.

Men fantastiskt intressant samtal, Kay.

Jag tänker att det du säger är så,

i min hjärna, så himla självklart,

men samtidigt så svårt.

För att tankarna är ju…

Ibland känns det som att de lever ett eget liv.

Men på något vis behöver vi kanske…

Jag ska prata för mig själv.

Jag behöver lära mig att tygla mina tankar.

Att själv bestämma att nu är det det där jag ska tänka.

Nu ska jag tänka en tanke, inte åtta samtidigt.

Och att tankar bara är tankar.

För det är också en sån sak som tankar kan stjälpa en.

När man känner oro eller stressar upp sig för något

så bara, men det där är faktiskt bara en tanke just nu.

Det är inte en sanke.

Det är väldigt bra att lära sig…

två frågorna.

Är det sant?

Kan du vara absolut säker på att det är sant?

Det är Byron Katies två frågor, som är alldeles fantastiska.

Är det sant?

Kan du vara absolut säker på att det är sant?

På den där första workshopen jag hade i USA så fick jag tydligt,

på en ganska stor övning, klart för mig att jag hade tanken

trossatsen, I’m not good enough.

Jag var då 48 år.

Jag fick tanken, I’m not good enough.

Jag duger inte som den jag är, jag är inte bra.

En negativ tanke som jag hade fått någonstans mellan 0 och 7 år.

Du är inte helt okej som du är.

Men att träna sig, att ta bort den tanken genom att använda,

är det sant?

Ja, man tycker nog att det är sant att jag inte är bra som jag är.

Därför jag har levt med den tanken djupt i mig själv hela mitt liv.

Så det blir en sanning till slut.

Men, kan du vara absolut säker på att det är sant?

Nej.

Jag kommer ihåg det ögonblicket så väl.

Kan du vara absolut säker på att det är sant?

Kunde du börja tänka om där då?

Ja, absolut.

Hela den kursen gick ju till för…

Det var ju till för att hjälpa mig att vända den tanken.

Till att jag är helt okej som den jag är.

Det finns inget barn som föds med tanken,

du är inte helt okej som du är.

Det vill säga, det är en tanke som inte är sann.

De flesta av de som ni möter,

som nu går och söker jobb och så vidare.

Många av dem, de flesta det vet jag inte,

men många av dem har ju en djup inre tanke om

att jag är inte bra som mig.

Jag duger inte.

Jag är inte helt okej som mig.

När du tänkte den där tanken då,

när du var 48, eller vad sa du?

Vad jobbade du med då?

Eller vad gjorde du i livet då?

Jag var ju framgångsrik filmregissör.

Exakt.

Det säger så himla mycket.

Det spelar ingen roll.

Djupast inne i Kay fanns ju denna tanken,

som jag ju var omedveten om,

men som kom upp i den här övningen.

Det var ju fantastiskt.

Det kan väl vara bra då,

när man tänker den här tanken,

som våra lyssnare,

om man tänker den tanken,

att ja, det gjorde även Kay.

Det viktiga är att förstå och ta till sig

att den tanken är inte sann.

Det är det som är det viktiga för de som lyssnar också.

Den tanken är inte sann.

Den är pålagd dig av andra oförstående vuxna människor

när du var helt försvarslös.

Men ingen annan än du

kan ta tag i det och ändra den tanken

till en tanke som är långt mer sann.

Det vill säga att du är helt okej.

Du är en unik människa.

Varje människa är helt unik och fantastisk

och har sina talanger etc.

Så det är ett sätt att börja förändra sitt liv.

Det är att träna sig att ta bort den tanken

och börja vänja sig vid att tänka

Jag är helt okej.

som jag är.

Och idag kommer bli min bästa dag.

Och bästa år.

Ja.

Det här året är mitt allra bästa år någonsin.

Ja.

Det är roligt.

Det värsta är om man haft ett riktigt skitår då.

Då blir man ju inte så positivt inför nästa år.

Fast det ska man ju inte tänka på

för att man tänker framåt.

Ja.

Underbart att ha dig här, Kay.

Vad roligt.

Tusen tack för att du kom och förgyllde vår podd.

Tack ska ni ha själva.

Ja, alltså det låter så självklart det Kay säger och berättar.

Men jag vet att det beror så mycket på hur man mår just där och då.

Hur lätt det är att välja de här positiva tankarna.

Precis, men det man ska komma ihåg är att

man tycker att det låter svårt.

Så tankens kraft är ju faktiskt stark.

Vad vi väljer att fokusera på,

vad vi väljer att ha i våra tankar.

Verkligen. Jag vet att jag en gång skrev ett LinkedIn-inlägg

om hur min sommar var

och gjorde en sån här, jag kan säga att det var fantastiskt

att bada på Gotland.

Jag kan också fokusera på att det var 12 grader i vissa vikar

och att det var hemskt.

Men det är faktiskt ett möjligt val.

Nu hoppas jag att ni alla våra kära lyssnare ska

fokusera på att förhoppningsvis få lite ledigt.

Ta några mer eller mindre svalkande bad

och få se solen lite under den här sommaren.

Ja, en riktigt skön sommar önskar vi er.

Och under sommaren så kommer vi även släppa repriser

med målet i sikte.

Så ni har att lyssna på i hängmattan.

Ja, och så hörs vi igen med nya spännande avsnitt

i mitten av augusti.

Så tills dess, må fantastiskt!

Ha det bra.