i * Magasinet, Med målet i sikte

Avsnitt 160 av Med målet i sikte: Små marginaler, smartare ekonomi – Davor Vuleta om att få pengarna att räcka

Med målet i sikte  /  Avsnitt 160  /  Små marginaler, smartare ekonomi – Davor Vuleta om att få pengarna att räcka  /  Lyssna på Simplecast, SpotifyItunes

Hur får man bättre kontroll över sin ekonomi när det redan känns som att pengarna försvinner så fort de kommer in? Och går det verkligen att lägga undan pengar när marginalerna är små? I avsnitt 160 av Med målet i sikte gästas Lisa och Charlotte av Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden, för ett konkret samtal om vardagsekonomi, sparande, krediter och hur små ekonomiska vanor kan göra stor skillnad över tid.

Davor har lång erfarenhet av frågor som rör privatekonomi och vad som händer när pengarna inte räcker till. I avsnittet delar han med sig av råd för att få bättre överblick, prioritera rätt bland utgifterna och upptäcka varningssignaler innan ekonomiska problem växer sig större.

Så får du bättre koll på din privatekonomi enligt Davor Vuleta

Att få kontroll över ekonomin behöver inte börja med en avancerad budget. Det viktigaste är att skapa sig en bild av vilka pengar som kommer in, vad som går ut och vilka kostnader som faktiskt är nödvändiga.

Davor delar med sig av konkreta tips för att få bättre överblick och pratar om de små utgifterna och vardagsvanorna som lätt kan bli ”pengaläckor”. Var för sig kanske de inte känns så stora – men tillsammans kan de göra märkbar skillnad för ekonomin.

HEM först – prioritera hyra, el och mat

När pengarna inte räcker till allt gäller det att veta vad som måste komma först. Ett konkret råd från Davor är att tänka HEM – hyra, el och mat.

Det är de grundläggande kostnaderna som behöver prioriteras när ekonomin är pressad. Genom att först säkerställa boendet, elen och maten blir det också lättare att se vad som faktiskt finns kvar till andra utgifter. I avsnittet pratar Davor, Lisa och Charlotte vidare om hur du kan prioritera när varje krona räknas och hur du steg för steg kan skapa bättre kontroll.

Krediter och köp nu, betala senare – vad har du egentligen råd med?

Det har blivit enklare än någonsin att handla idag och betala senare. Men vad gör krediter och delbetalningar med vår uppfattning om hur mycket pengar vi faktiskt har?

I avsnittet diskuterar Davor riskerna med att skjuta kostnader framför sig och vad du bör tänka på innan du väljer kredit eller delbetalning. Flera små betalningar kan snabbt bli en stor månadskostnad och göra det svårare att få en tydlig bild av den egna ekonomin.

Davor Vuleta om varningssignaler när ekonomin inte längre går ihop

Obetalda räkningar, återkommande krediter eller att behöva låna pengar för att klara månaden kan vara tecken på att det är dags att agera. Ekonomiska problem kan växa snabbt och skapa både stress och oro.

Temat knyter också an till poddens tidigare avsnitt om skuldsättning, där Kicki Fagerlund berättade om sin egen väg in i och ut ur en ekonomisk kris och om vikten av att våga prata om pengar och söka stöd.

Vilka varningssignaler ska man reagera på? Vad gör man först när ekonomin inte längre går ihop? Och vilka tre enkla ekonomiska vanor kan göra störst skillnad?

Med målet i sikte – finns där poddar finns

Vill du få bättre koll på din ekonomi, förstå hur du kan prioritera när pengarna inte räcker och hitta små vanor som kan ge större ekonomisk trygghet? Lyssna på avsnittet med Davor Vuleta i Med målet i sikte och få konkreta tips och nya perspektiv på din vardagsekonomi. Som vanligt hittar du avsnittet på Simplecast, SpotifyItunes eller din podcastapp.

Klicka här för att se transkribering av avsnitt 160 av Med målet i sikte

Om man i slutet av månaden eller när det är dags att betala inte klarar av att betala till exempel en mobilräkning eller någon annan avgift.

Så lyft luren och ring den du är skyldig pengar till.

Att spara pengar är ju lätt att prata om, men betydligt svårare när det kommer till kritan att faktiskt göra det.

Man kanske är mellan jobb eller så måste man vända på varje krona.

Så hur skapar man egentligen en ekonomisk buffert när marginalerna är små?

Och vilka små förändringar gör störst skillnad?

Det ska vi prata om idag med Davor Vuleta.

Han är privatekonomisk talesperson på Kronofogden och han har lång erfarenhet av att möta och se

vad som händer för personer när ekonomin inte går ihop.

Du lyssnar på Med målet i sikte.

Jag heter Lisa Gustafsson.

Och jag heter Charlotte Olsson.

Varmt välkommen hit, Davor.

Tack.

Du sitter ju inte här hos oss i studion.

Du sitter kanske på ditt kontor på Kronofogden.

Var gör du det och vad är egentligen Kronofogden?

Många frågor i ett.

Ja, Kronofogden är en statlig myndighet som är opartisk och som ska vara

en mellanhand mellan den som ska betala och den som ska ha betalt.

Men vi har också andra uppgifter.

Till exempel kan vi genomföra vräkningar.

Vi har ju också skuldsanering.

Där vi kan skuldsanera någon som är väldigt, väldigt skuldsatt.

Jag sitter i Kristianstad.

Jag är dock väldigt ofta i Stockholm eftersom jag tillhör huvudkontoret.

Men jag har bott i Kristianstad i så många år

så jag ser det lite som ett problem.

Det är härligt att man kan jobba på avstånd nuförtiden.

Men vi kastar oss bara rakt in i det här med privatekonomi

som är din gren.

Många av våra lyssnare är i en situation

där de kanske lever på ganska små marginaler nu.

Vad skulle du säga, går det att spara även då?

Eller finns det lägen när man bara ska strunta i att spara

och fokusera på annat?

Ja, det är en väldigt bra fråga.

Jag önskar att det alltid hade gått att spara.

Men jag kan utgå från mig själv.

När vi kom till Sverige.

Vi kom som flyktingar på 90-talet.

Då kom jag och min bror med en ensamstående mamma

och väldigt låg inkomst.

Vi bodde på flyktingförläggning i tre år.

Därefter fick hon skola om sig.

Vi vände på varje krona.

Vi levde från utbetalning till utbetalning

och därför vet jag att de här ekonomiska råden

måste utgå från människans verklighet.

Alltså, det finns inte några generella svar.

Naturligtvis, det är väldigt bra att spara

och sparande är bra.

Men det får inte vara ett krav

i slutändan, att det ska bli skamligt

om jag inte sparar.

För det viktigaste är att man klarar av månaden

och kan du inte spara

så ska du i alla fall ha kontroll över din

ekonomi. Det är det viktigaste.

Så du ska kunna betala alla dina räkningar

och till det nödvändigaste.

Och sen därefter, går det att spara

så ska man alltid lägga undan en slant.

Helst på ett separat konto

där man inte har kopplat kortet

så det inte blandas med vardagspengarna.

Och sen, man kan säga så här,

att man aldrig ska låna för att spara

pengar, utan vissa månader är det bättre

att inte ha något sparande, men att man har kontroll

och har klarat månaden.

Istället för att man går in och lånar

för att slippa den här skammen,

att man inte sparar den här månaden

eller känna sig utanför.

Utan det är bättre att spara något än inget.

Men finns inte utrymme,

så skaffa kontroll över ekonomin.

Ja, ett sätt att skaffa

kontroll,

det är ju att göra en budget.

Men det kanske man tycker låter

väldigt omständigt och svårt

Har du några tips där?

Vad kan man börja med för att skaffa

den här kontrollen?

Ja, det finns ju egentligen tre frågor

som man kan börja med och då är det:

Vad kommer in?

Alltså, vad är det för inkomster jag har?

Vilka utgifter jag har?

Och sen, vad blir kvar?

Och för att

få kontroll över utgifterna

så kan man plocka ut

från banken, man kan ta ut kontoutdrag

senaste tre månader kanske,

eller sex månader och gå

genom utgifterna.

Man kan skriva, vad är det

vad går mina pengar till,

vilka fasta utgifter jag har.

Man ska inte glömma heller ta med i

beräkningen de här utgifterna som kanske man

betalar en gång per år,

så att man inte blir överraskad när de kommer.

Utan då får man ta

den utgiften och dela på tolv

och så får man en månadssumma.

Och vad kan det vara för några

som man kanske helst vill glömma?

Bilskatten.

Ja, precis. Bilskatt, bilförsäkring,

vissa försäkringar.

Husförsäkringar.

Även de som har höga medicinkostnader.

Där man har ett högkostnadsskydd.

Och sen har man inte haft några kostnader

senaste tre månader. Men helt plötsligt

så när man ska plocka ut sin dyra

medicin nästa gång så är det flera tusen

som man inte budgeterar till.

Och då är det bra att man har det

i åtanke när man gör en budget.

Och det finns ju också hjälp att

det finns ju en, på Konsumentverket finns

en budgetkalkyl som är

väldigt bra att använda.

Om man inte orkar göra en egen mall.

Och det finns ju

budget och skuldrådgivare i varje kommun

och man får vara anonym

faktiskt och de är gratis.

Jag har sett ute på

olika hemsidor

att man erbjuder budget

och skuldrådgivning och så tar

man två-tre tusen kronor. Men jag tycker att

varför ska man betala för någonting

som finns gratis i kommunerna

och det är framförallt att

för de som tycker att det är skamligt

där får man vara anonym när man söker hjälpen.

Så om vi ska summera frågan

så tycker jag faktiskt att budget är väldigt bra

när man har, även om du har det gott ställt

men framförallt om man vänder på varje krona

för då får man en kontroll

och budget får ses

alltså man får se en budget

som en pannlampa eller en lampa

som man lyser på

inkomster och utgifter

vad som är kvar, istället

att se det som en straff.

Och man kan stanna upp i slutet av veckan

tio minuter, kontrollera

hur har det gått,

hur tänker jag framåt två veckor

och så vidare.

För en budget

bör väl också innehålla

de här oförutsägda

eller oförutsägbara

vad heter de?

Ja, precis

som tandläkare och sådana

Hur mycket

Nu har ju inte alla möjlighet

att ha så mycket

men vad säger du till en…

Vad bör man ha

i den budgeten? Hur mycket bör det vara där?

Om man har möjlighet?

Det är ju väldigt, väldigt individuellt.

Är det så att man vänder på

varje krona per månad

så kan man ju spara undan

50-lapp, 100-lapp, alltså sparar vi 100-lapp

så har du 1200 i slutet av året.

Men jag som har

någorlunda bra inkomster kan spara

mycket mer och då brukar man säga att man kan

spara 10% kanske, eller

15% eller om någon är mycket

ekonomisk eller vill spara för någonting

framåt, man kan sätta upp

olika mål. Men för oförutsedda

utgifter så brukar man säga att

man ska ha i alla fall

man kan ha två månadslöner

till exempel att röra sig

med om någonting skulle hända, om jag skulle bli

sjukskriven eller bli

arbetslös tills jag hittar ett

nytt jobb och så vidare.

Sen tänker jag också att det beror

lite grann på hur man bor.

Jag som bor i villa

kan ju se att, oj, oj, oj

om värmepannan går sönder eller

diskmaskinen eller, ja men det finns mer

saker som är upp till mig.

Om man hyr en lägenhet kanske det inte

finns riktigt lika stora sådana

om man inte har bil, om man har

lägre

omkostnader där

så kanske man inte har lika stor risk

heller, så då kanske man kan

känna att man inte behöver ha lika mycket

i den här utifall att-budgeten.

Nej, precis. Och där har vi också,

där kommer du in på en viktig fråga också.

Vi ska säkert återkomma till det.

Vi har ju prioriteringar

där vi måste prioritera.

Vi brukar säga hem

och då innebär det hyra, el och mat.

Alltså första bokstäverna bygger

upp hem. Och då är det

det viktigaste, alltså så du

ska kunna leva.

Därefter, så när du har betalat det

så måste du betala det nödvändiga

utifrån att du måste ju

betala hemförsäkring.

Om något skulle gå sönder, så är det alltid

bättre att ha en hemförsäkring

än att man måste punga ut hela summan.

Och när man har betalat de nödvändiga

så kan man titta på de här

utgifterna som man har, till exempel

med streamingtjänster och allt det

där man kan skruva åt

och stoppa de utgifterna.

Och på så sätt

så kan man se helheten.

Men apropå de här små streaming

de här varje som kommer

varje månad som man inte tänker på

Spotify, Storytel och allt sånt där.

Det blir ganska mycket pengar

i slutändan. Vilka andra

småutgifter eller vanor

eller sånt man köper brukar

vara de största penning eller

pengaläckorna som inte vi tänker på

riktigt. Ser du, kan du se det?

Ja, alltså i våra register

någonting som vi håller på just nu

och kikar på abonnemangstjänster

som skickas in till Kronofogden

och då är det de här återkommande

och det är väldigt mycket telefoni

och internets

abonnemang och fakturor

som skickas in till oss.

Sedan på senare tid så har vi,

så ser vi också att det

är gymavgifter till exempel.

Och vi vet ju allihopa

liksom nyårslöfte

gymmet i januari är fullt

och sen februari, mars

så avtar det.

Medan då har du tecknat det på tolv månader

och betalar man inte en sådan

avgift på 300-400 kronor

så blir det 2000

när vi ska driva in de pengarna.

Så kanske man ska tänka

en gång extra innan man tecknar

sig på de här tolv månaders

abonnemang. Nu har jag sett också

att det är även

de här glasögon

företag

som erbjuder abonnemang också

och där är det också 12 och 24

månader och man ska inte missförstå

oss på Kronofogden, vi är inte

emot kredit och abonnemang.

Vi kan inte

värdera det, vi är emot

kredit och abonnemang som man inte kan

betala eller när man är

väldigt aggressiv i sin

marknadsföring och lurar folk på

att ta kreditabonnemang.

Så de här läckorna

som man kallar det, det är väldigt, väldigt

sällan någon extra kaffe som man dricker

med kompisarna utan det är ofta

de här återkommande utgifter

med prenumerationer,

medlemskap, apar.

Någonting som också

som man måste vara försiktig med

som vi blev varse om

från budget och skuldrådgivare.

Det var ju

en kvinna sparade

pengar på sitt konto till hyran.

Och under tiden

som tiden tickade

så var det de här automatiska dragningar

som drog ut till

några appar eller till vad det nu var.

Och helt plötsligt så räckte inte

pengarna till hyran

på grund av de här autogiro-dragningar.

Så där måste man gå in och stoppa

autogiron, man måste ta bort

korten från apparna

om man har det tufft

ekonomiskt, så att man får kontroll

över ekonomin.

Precis, för att hem var

viktigast, hyra, el och mat.

Det var en jättebra

nyckel att komma ihåg.

Men vad gör de här, apropå

kreditlösningar?

Jag tänker att

det är ju ganska ofta

hård marknadsföring, kanske särskilt

i slutet av året, att

nu är det black friday,

köp nu, betala sen.

Och när man tittar lite noggrant

så är det ganska hög

ränta på det. Det ser ut som

att nej, nej, det är bara att köpa

och då blir det så himla billigt.

Ser ni att det är många

som trillar dit på sånt?

Att det är där det börjar bli

att man får ränteproblem

på grund av det, att man har väldigt höga

räntor att betala?

Ja precis, och det är både

räntor och avgifter. Tittar vi

på de kraven som skickas in till kronofogden

så kallade betalningsförelägenter

så är hälften av kraven

under 2 000 kronor.

Alltså det är något som man har handlat för

eller skuldsatt sig för

som är under 2 000 kronor.

En tredjedel är under 800 kronor

och då blir det,

väldigt många tänker ju att de som hamnar

hos Kronofogden, då är det stora belopp

man klarar inte av att betala och så vidare.

Men det är väldigt, väldigt mycket

som med de här små beloppen.

Nu har vi ju med oss ett exempel

där vi har ju

gjort en affisch som visar

Sveriges dyraste pizza.

En pizza som man köper på avbetalning

via Foodora och sen, eller

vad de heter. Och sen betalar man

inte 150 spänn.

Och när det går igenom alla de här

stegen med påminnelse

med inkasso, ansökningsavgift,

ombudskostnad och indrivningsavgift

så kommer pizzan kosta nästan 2000 kronor

och då blir det Sveriges dyraste pizza.

Och det är

väldigt många sådana exempel som vi ser

med de

de här avbetalningar och krediter.

Det behöver inte vara Black Friday

eller julhandel. Visst, det är jättemycket

pengar som spenderas där.

Men man måste vara väldigt, väldigt försiktig

med de här mindre beloppen.

Och också

året runt.

För att framförallt ungdomarna

där sitter jag med i en

forskningsgrupp som har tittat

på ungdomarna

och deras shoppingvanor

visar det sig att

de ungdomar som har ju

adhd, där är det nästan

alla som har problem

med shoppingen och som har skolavstrundofogden.

Så den här impulsiviteten, det är bara

100 kronor eller bara 300 kronor.

Det är inte bara 300 kronor

om du inte har 300 kronor.

Nej.

Nej men precis, och man kanske har det

precis just nu, men så ser man inte helheten

att ja, fast jag har ju

i slutet på månaden

så kommer det vara utgifter

som kommer och jag kommer inte ha någon intäkt

innan det.

Den jobbar jag lite med

mina barn. Att då inte liksom

oh, nu fick jag en jättestor lön.

Wow, jag är rik. Jag köper presenter

till alla i familjen. Bara nej.

Spara det.

För sen har du ju inte jobb om en stund.

Och det är klart, det är ju tråkigt.

Då är man en lite tråkig mamma.

Men jag tänker också alla de här, det är så lätt

också idag att när man sitter

och kollar på nätet.

Och det kan jag ju säga själv, även om jag har

koll på min ekonomi, om det är något, så jag bara:

ta på Klarna. Och sen så går det så

snabbt, beställ, varsågod, beställningen är skickad.

Och sen, ja de ligger ju där

och jag betalar dem varje månad om det är så.

Men jag tänker där också

att det blir för lätt att köpa och sen så

tänker man sig inte för just, som du sa

om man har en impulsivitet

eller bara vill ha som alla andra.

Ja, såklart. Man vill ju

känna sig som en i gruppen. Det är också väldigt mycket

psykologi.

Vi vill tillhöra gruppen

och vi vill vara som de andra.

Och även

är det också att vi mår

ibland bra av att klicka hem

varor. Det är problemet.

Problemet är att vi inte

ska må för bra och

att de här kickarna blir vanliga

för oss. Och det är som du säger

också, idag är det väldigt, väldigt

lätt att få hem varorna.

Jag beställde en, jag har

en liten vovve och så beställde jag

en hundsäng.

Om jag säger så här, jag är talesperson på Kronofogden

men vovven fick sin femte

hundsäng.

Såklart den ska ha.

Och då gick jag ut på

hemsidan, jag klickade hem varan

man kan ta på avbetalning,

varan kommer hem till dig

nästkommande dag. Jag behövde inte ens

lämna huset för att

köpa någonting

och få hem det till dörren.

Och ju fler sådana möjligheter

vi har, desto fler risker är det med det

för folk som

inte klarar av att betala

och som inte klarar av att

ha kontroll över sin ekonomi.

Så där ska man vara väldigt försiktig.

Det tänker jag. Även

jag köper saker, jag köper

matchbiljetter till exempel.

Då kan man nästan inte välja att betala.

Då måste man in på Klarna

och sen kan man välja ibland

att betala med Swish där. För jag vill betala på en gång.

För jag vill veta vad jag

vad jag har lagt ut.

För annars kommer det som en jättetråkig överraskning

att nu har jag fått ny lön,

men den försvann

på grund av att jag har shoppat saker tidigare i månaden

och redan upplevt dem.

Men vet du om det finns möjlighet

att stänga av den tjänsten

hos Klarna?

Det är inte alls din fråga egentligen.

Jag kan inte uttala mig just om Klarna,

men däremot så har lagstiftaren

gått in och sagt att man ska kunna

betala direkt.

Att krediterna ska inte erbjudas

som det första alternativet,

utan att man ska kunna gå in och betala

direkt, vilket är jättebra.

Och det är som du säger, vi nämner det också

flera gånger hittills,

att vi har ju förmåga

att okej, jag köper bara detta

på avbetalning och så köper jag detta

och sen lägger jag till detta.

Och så blir det ju de här många, många köp

som till sist blir ett berg

som rullar efter en

och sen när lönen kommer

då ska jag betala hyra, el,

mat, det nödvändigaste, plus

alla de här avbetalningarna.

Och det värsta exemplet som jag har hört

under mina 20 år på Kronofogden

det är ju att

en kille som köpte en

resa till Thailand på en avbetalning

på 60 månader.

Och då var det liksom, kom hem från

Thailand och så hade han 59 månader

kvar att betala

och det är ett stort, stort

stort nej på det.

Är det andra saker, vilka saker

skulle du säga är okej

att köpa på avbetalning och när är det

stora nej?

Ja, alltså helst

lån och krediter, helst så ska det vara

bostadslån, det ska vara

billån, det ska vara CSN-lån.

Sen är det liksom

alltså ibland

så kan man ju köpa vissa saker

som till exempel

att man vill testa varan

eller undersöka

men jag är helst för att

vi ska gå tillbaka till tiden

där vi inte

ska köpa onödiga saker

på avbetalningar.

Och idag så känns det

nästan som att en kredit

har blivit en rättighet

och inte ett undantag.

Då måste vi gå tillbaka och prata

med våra äldre farmödrar

eller mormödrar och

morfar och så vidare.

Hur var det på den tiden?

För att vi i Sverige, vi är ju en av Europas

mest belånade

befolkningar och

därmed också en av världens

eftersom västvärlden

är ju väldigt belånad.

Och då blir det så att vi är

mycket känsliga för de här förändringarna

till exempel när vi hade inflation

då saknas det pengar i plånboken

och så blir det räntehöjningar

då saknas det ännu mer pengar i plånboken

och 2023 och 2024

så hade vi enormt inflöde

till Kronofogden, som vi inte

haft sedan ekonomikrisen

sedan 90-talet.

och sånt också som plötsligt

går upp mycket mer än vad man har tänkt.

Precis.

Och det är så sorgligt när en kvinna

som är 70 år

som ringer till mig och så säger hon

jag är 70

jag har aldrig varit i närheten av

Kronofogden, men nu är jag väldigt nära

när allting stack iväg

inflationen stack iväg, räntehöjningar

stack iväg och så säger hon

min matkasse har gått upp

25 procent

medan min pension har gått upp

en procent.

Den budgeten går ju verkligen

inte ihop.

Nej.

Apropå att fråga din mormor

när vi hade precis

byggt vårt hus, hade lån

ganska låga lån om man jämför med

vad huset var värt

och jättelåg ränta

och sen så hade vi bokat en

resa till Thailand för sparade

pengar. Och mormor var såhär:

Va? Ska ni åka till Thailand?

Men ni har ju lån!

Så för henne var ju det liksom

nej, har man lån då köper man

ingenting. Då låg de ju nästan sömnlösa.

Ja.

Och för oss var ju det såhär, jag vet, det var verkligen

en väckarklocka för mig. Sen har jag också

alltid levt efter att nej men jag vill aldrig

man ska inte

köpa någonting på avbetalning

alltså såhär, spara till det du vill

ha och sen, ja men spara ihop

och sen åker jag. Spara ihop, vill jag ha ny tv

ja då köper jag den när jag har pengar till det

för det är skittråkigt

kompisar som liksom köpte någon ny flash i tv

och sen när den lagom var nästan avbetald

då var ju den redan gammal

och omodern och de ville köpa en ny

men det hade de ju inte råd med

för då höll de på att betala av den gamla

apropå den här 60, eller 59 månaderna

liksom

och det är ju lätt att säga såklart

men finns det liksom

några tips

på hur man kan peppa sig själv

till att faktiskt lite sitta på händerna

och inte då såhär

alla andra åker, jag vill också…

Ja precis, alltså det finns ju

ett tips så att vi inte impulsköper

det är att avvakta

i fyra timmar, avvakta en dag

innan du beställer hem varan

till exempel, och då kanske

då svalnar man och då inser man

men jag kanske inte behöver inte den varan

men man kan ju också fråga

en kompis, skulle du

köpa den här varan

låter den bra och så vidare

för det finns ju några av de här små tips

men i grunden så måste vi också

gå tillbaka, vi måste ju

vi har ju fått ett samhälle

där vi gått till köp

först köp nu, betala sen

istället att vi ska

ha det spara först köp sen

så det här är en

normen har ju förändrats

och min förhoppning

är att vi börjar inse de här problemen

med väldigt stor skuldsättning

där vi är mycket känsliga och att vi

börjar först spara

och köpa sen. Sen naturligtvis

vi måste ju spendera pengar också

jag säger inte att vi ska lägga alla pengar

i madrassen för då kommer vi förlora

alla företag och så vidare.

Men vi måste ha balansen

i livet och i samhället.

Om man känner att såhär, nej men okej,

pengarna räcker knappt,

jag har ändå

hyra, el och mat,

men så vill jag ändå börja

bygga en buffert. Vad skulle du

säga är de lättaste

sakerna att faktiskt

spara in lite på?

Ja, alltså det är de här

lite löpande utgifter

som vi snackar om.

Lite appar och streamingtjänster,

molntjänster och så vidare.

Som kommer ju här, just nu

så har vi väldigt många, jag vet ju själv,

där man har både den ena

streamingtjänsten och den andra och så

scrollar man och ska leta någon film eller serie

och man scrollar så mycket att till sist

man tröttnar och går och lägger sig.

Har inte hittat någon film eller serie.

Vi har lite för många utbud idag.

Så man kan ju börja där.

Och sen tycker jag också

att man kan bygga upp en

bufferttrappa. Man kan börja smått.

Det viktigaste är att få in vanan

att spara

100 kronor.

Sen kan man sikta på 200 kronor.

Sen på 300, 500

och så vidare.

Och sen tycker jag som jag nämnde också att de

pengarna ska vara separat.

De ska inte vara kopplade till ett kort

så att man inte

får de här impulsköpen ute

och drar kortet från sina sparade

pengar.

Och alltså,

en bufffert, det ska egentligen förhindra

överraskningar.

Att man klarar av de här överraskningar

som kommer ju.

Att man blir sjuk eller att tv går sönder

eller pannan som du sa.

Sen naturligtvis, som vi sa i början

också, det är väldigt, väldigt individuellt.

Ofta är det väldigt lätt

att säga att man ska spara, men människor som har

det tufft ekonomiskt

vänder på varje krona, där vill de

bara överleva månaden.

Och det har jag all respekt för.

Sen har jag också lärt mig

att de människor som har det väldigt tufft

ekonomiskt, att de är

en av våra bästa ekonomer också.

För att de vrider och vänder

på varje krona, medan

ju mer jag har så känns det nästan

som att jag tänker mindre

på det, utan

det måste jag själv dra i handbromsen

väldigt många gånger och

vänta lite, stopp.

Jag tänker också neråt i åldrarna nu

som det är ganska

dyra vanor

som ungdomar har, om jag jämför med

när jag gick i högstadiet

och gymnasiet, till exempel. Man köpte någon fika

eller någon kokosboll eller något.

Nu är det jättemånga

som har det här vita snuset, både killar

och tjejer. Det är Red Bull, energidrycker.

Så det verkar vara ganska

dyrt att leva som tonåring.

Ja, sminkrutiner, hudvårdsrutiner,

men just det här snuset,

som så många har,

det är ju jättedyrt.

Och då får man be ungdomarna att

ta penna och papper och sen göra

beräkning.

Och du har köpt en energidrink

en gång per dag och sen köper

du snus och så köper du detta och detta.

Och så att man lägger ner det på ett papper

och så visar man, så här mycket kostar det.

Det kanske inte låter så mycket, 15 spänn

eller 20 spänn, men att man

gör en beräkning vad kostar det per vecka,

per månad och på ett år.

Just det.

Så kanske, istället för att du ska gå och köpa en energidrink

så kanske kan du köpa en moppe i slutet av året.

Exakt.

Så mycket som det kostar.

Hur är det…

Vilken ålder kan man vara för att hamna

hos er? Finns det liksom, är det 18

eller kan en 12-åring hamna hos er?

Ja, alltså, när det gäller

de här konsumtionsskulderna

så är det 18 år.

Man kan ju hamna hos oss som minderårig

och då är det brottsrelaterade

skulder.

Att man har skadestånd eller böter eller någonting.

Och det finns ju också skulder

där föräldrarna har öppnat

ett sparande

i fonder och aktier, sålt det

med vinst, men inte betalat skatt.

Och då kan den här

skatteskulden skickas in till oss

och därför kan vi skicka en varning

till föräldrarna att

om man gör så att tänk på att man måste

betala vinstskatt, så att inte barnet

börjar sitt vuxna liv med

Kronofogden och betalningsanmärkningar.

Verkligen. Det är mycket att tänka på

både som vuxen och barn.

När ska man börja bli orolig

själv?

För att såhär, oj, oj, oj,

som den här 70-åriga damen

som ändå ringde och sa att nu

kommer jag snart till er.

Vad ser du

är de här tydliga

varningssignalerna?

Det är ju

en känsla

egentligen, som man inte får undvika.

Och sen är också

naturligtvis det här klara att man börjar

ta kredit till basutgifter.

Man börjar ta nya lån

för att betala gamla lån.

Man betalar bara den minsta

summan på avbetalningen per månad

för att man inte klarar

av att betala mer.

Och man börjar få påminnelser

till exempel. Sen finns det de här

beteendesignaler där man undviker

brev, man undviker, man kontaktar

inte de man är skyldig pengar till.

Man kontaktar,

och där ska vi också säga

att om man i slutet

av månaden eller när det är dags att betala

inte klarar av att betala till exempel

en mobilräkning eller någon annan

avgift, så lyft luren

och ring den du är skyldig pengar till.

En obetald pizza på avbetalning

kommer kosta dig nästan 2000 kronor.

Samma sak med en

avbetalning på en parfym eller en

mobilräkning eller någonting.

För det går ju fort.

Och har man tur så vill ju de här

som de heter

kreditgivare

eller borgenärer

som de heter. Då kan

de vara tillmötesgående

och säga okej, vi lägger det på nästkommande

faktura. Istället för

att du ska bekosta 60 kronor

i påminnelseavgift, 180 i inkasso

sen alla

andra avgifter som tillkommer.

Så jag kanske inte klarar

av den här månaden, men nästa månad

så får jag bättre lön och så kommer jag betala två

fakturor. Så det finns

ju de här små varningssignalerna.

Det värsta man kan göra det är att stoppa

huvudet i sanden och tro att det

löser sig. Och det gör det aldrig.

Utan man måste agera.

Vi vet ju

att det är skamligt att prata om pengar. Därför tycker

jag att det här är extra bra

att vi har det här

podd där vi diskuterar pengar och

inkomster, utgifter och skulder så att vi

plockar bort skammen. Att man inte känner sig

ensam.

Tyvärr så har vi en

halv miljon svenskar i våra register

just nu med en aktiv skuld.

Man är inte

ensam, men man ska

inte ta lätt på det heller att

det är bara några hundralappar

eller några tusenlappar.

Utan ha kontroll, betala dina

ekonomiska åtaganden och

försök spara lite, så kommer det

gå bra.

Det blir ju en väldig stress, att det blir bara en

ond cirkel som blir värre och värre.

Ja, det finns ju

väldigt mycket forskning som säger

att ekonomiska problem

är väldigt mycket förknippade med

psykisk och fysisk ohälsa.

Man kan inte sova, man har ångest,

suicidtankar,

till och med suicid

och så vidare.

Här vill jag göra ett medskick.

Bara att det kommer någonting med Kronofogden

logga på, så ska man inte

vara jätterädd.

Det finns ju, det cirkulerar

sms nu.

Alltså bluff-sms, där det står

att Kronofogden har skickat

och så ber man klicka på länken och sen ska man uppge

att betala någon parkeringsavgift

eller vad det nu är.

Kontrollera alltid. Gå in på

kronofogden.se. Det finns Mina sidor.

Man kan gå in där och kolla vad

det är för betalning, om det

förekommer betalningsföreläggande mot mig

och att du har blivit delgiven

att någon söker dig på pengar.

Det betyder inte per automatik

att du är skyldig

dessa pengar. Så det jag skulle kunna

göra, det jag skulle kunna skicka in

att du är skyldig mig

100 000 kronor och

sen kommer Kronofogden söka dig och säga

men David säger att du är skyldig 100 000 kronor

så då kommer också ett brev från Kronofogden

vilket är helt falskt.

Så därför

uppmanar jag alla som

tror och tycker att den här skulden

är felaktig, att man ska

bestrida skulden. Vi ska inte

betala för skulder

och fordringar som vi inte är skyldiga till.

Och tyvärr så finns idag i samhället

väldigt många som utnyttjar

vårt namn och man

skrämmer folk med Kronofogden.

Och är jag inte skyldig

så är jag inte skyldig utan då bestrider jag.

Då när det här brevet kommer

då räcker det att man skriver på den

jag bestrider fakturan eller jag bestrider

skulden. Så kommer Kronofogden

kontakta den som har skickat in brevet

och säga det här

bestrides.

Vill ni gå vidare till domstol eller vill

ni återkalla ärendet.

Okej.

Det är väl fortfarande, antar jag,

en massa sådana bluffakturor.

Och det är väl en sån

typ då, fast att nu kommer de som sms.

Men kanske också

jag tror att det är vanligare hos företag

där man har lite dålig koll, att det

kommer någon faktura på något och man tänker

ja, ja, det där är väl någon av alla som har köpt.

Men det är ju jättebra

att veta, för jag kan också känna den där

att jaha, nu har det kommit

oj, oj, oj, nu hamnar jag hos Kronofogden.

Då är det bäst att jag först betalar och sen

och då kanske det är för sent.

Så det är bättre då att säga:

Nej, det där är inte, och då ligger det hos den

som har skickat att bevisa

att jo, du är visst skyldig mig.

Ja, men…

Var lugnande.

Ja, och det är ju det som

rättsstaten är till,

att vi ska inte betala för någonting

som vi inte är skyldiga. Däremot

man spelar på den här rädslan

att om du inte betalar så kommer jag skicka dig

till Kronofogden och då blir det direkt:

Okej, jag kommer få prick.

Jag kommer inte kunna ta abonnemang,

jag kommer inte hyra, och så vidare.

Man bildar upp det här värsta

scenariot i huvudet. Och då tänker man:

Ja, men lika bra att jag betalar. Det är bara 2 000 kronor.

Men alltså, man ska inte

betala för någonting, man är inte skyldig.

Och då kan man bestrida

och så får de faktiskt

lägga fram bevisen

att man är skyldig.

Jättebra. Det är verkligen

en bra information, tänker jag.

Om du vill…

Till de som har lyssnat nu då.

Som säkert har fått med sig väldigt många bra tips

och nya kunskaper.

Vad är det absolut viktigaste

de ska komma ihåg från det här avsnittet?

Ja, det viktigaste är att man inte

ska hamna hos Kronofogden.

Men alltså,

jag tycker att man kan börja med det här.

Har man det tufft ekonomiskt

så att man ska ha kontroll över pengarna

då kan man göra en

tio minuter, en kvart per vecka och gå igenom

budgeten och se hur det ser ut.

Alltså, det låter tråkigt,

men det kan faktiskt underlätta att man skaffar sig

vanor och trygghet med ekonomin.

Och sen också

kan man ha de här prioriteringarna.

När jag får min inkomst

då ska jag betala hyra, el och mat.

Därefter det nödvändigaste.

Och sen ska jag börja

på de här, sen kan jag

unna mig lite saker och så vidare.

Och sen

som vi sa också att väldigt många

vi har väldigt många möjligheter

idag att handla och shoppa och

beställa och så vidare.

Alltså att man kan införa 24-timmarsregeln.

Att man inte klickar hem

varor utan låter det

stå där i en dag och sen

om jag verkligen behöver det.

Men man ska alltid tänka så

att kommer jag ha råd

att betala när det är dags att betala?

Även om det är 30 dagar

eller om 45 dagar. Så vi inte hamnar där

vi har klickat hem alldeles för många varor

och helt plötsligt så är det en stor bär

som vi måste betala.

Och det är väl jättesmart då att ha den här budget

och så ser jag, vad har jag på kläder?

Jo men jag har ju lagt det i budget

så att det kommer finnas.

Ja men då får jag fylla i den på nästa månad.

Oj då, nu är det lite mycket där på den.

Ja, men jättebra.

Just den här

24-timmarsregeln

tycker jag är jätteklok.

Jag brukar själv göra så att jag

fyller någon varukorg och sen

så går jag in nästa dag och så bara:

Nej, de här vill jag inte ha.

Exakt, det är likadant.

Det kan räcka med en timme senare så bara:

Eller så går man in och läser alla kommentarer

och bara tittar på hur den ser ut i verkligheten

och bara:

Nej, det där var nog inte något för mig.

Man får hitta sina egna sätt

och stoppa sina köpimpulser helt enkelt.

Börja sälja sånt man har istället

för att få in lite pengar.

Precis.

Men du, jag har fått med mig massor.

Nu är jag liksom sugen på att gå hem och göra en budget.

Det var lite förvånande.

Jag tyckte att det behöver inte jag.

Men det behöver jag visst.

För är det någonting som jag har lärt mig

i de här åren sen jag fyllde 18

eller när jag nu blev ekonomiskt egen

så är det ju att man är väldigt bra på

att göra av med alla pengar man har.

I alla fall jag.

Man lever efter sina tillgångar.

Ja, verkligen så.

Och då gäller det ju att inte börja

leva för yvigt.

Att säga:

Nej, men nu har jag så bra lön

nu kan jag unna mig.

Och så plötsligt har man unnat sig för mycket.

Det är så tråkigt också när man

har sparat ihop flera månader.

Nu börjar det bli ordentligt på kontot.

Nej, men då pajar bilen.

Bromsskivor och det och det.

Åh, gud vad det är tråkigt alltså.

Men det är skönt när man ändå betalat bort det.

Men det är tråkiga pengar att lägga på bil.

Tycker jag i alla fall.

Men det är alltid något.

Om det inte är bil så är det kylskåpet.

Så är det rutor, fönster, skärmar eller någonting.

Men budget ser det som en tävling

med sig själv.

Att klara budgeten.

Och är det i slutet av månaden

har man lite extra pengar

då kan man unna sig någonting extra

eller lägga undan de pengarna också.

En dyr champagne borta.

Nej, exakt.

Tack snälla.

Verkligen tusen tack.

Tack för att du ville vara med.

Tack själva. Det var jätteroligt att få diskutera

så jag hoppas ju att lyssnarna kan ta till sig några råd

och att ingen hamnar hos oss helt enkelt.

Jag tycker att det här gav mig

många nya tankar och

de få gångerna som jag faktiskt har gjort

en budget eller verkligen sett över

vad är det jag lägger pengar på

så har det dykt upp grejer som bara

oj, oj, oj.

Någon gång då hittade jag

jösses, jag lägger flera tusen

på välgörenhet varje månad.

Nu måste jag lugna mig lite här.

Eller att man,

va, betalar jag på det här fortfarande?

Det är ju ändå jättefint. Jag lägger flera tusen

kronor på inredningstidningar varje månad.

Det är ju inte lika fint.

Hemma hos dig blir det fint.

Ja, det blir fint.

Men var det än är man hittar

så tänker jag att det är så himla lätt

att man bara betalar av gammal vana

och sen så märker man, men va, har jag kvar det här?

Jag har ju aldrig tittat på Netflix.

det senaste året.

Så det tipset tar jag verkligen till mig.

Och det här impulsiva,

att man faktiskt kan lägga sina varor

om man ska köpa på nätet i en varukorg först

och tänka dagen efter, behöver jag verkligen

det här?

Ja, jag kan verkligen få

mig en tankeställare där.

Men sen också det här som man sa att

om man får ett brev från Kronofogden

att man faktiskt går igenom och tittar

vad är det? Är det någonting som jag ska betala?

Så att man inte behöver

bryta ihop.

Nej, men precis.

Och även titta på, är det någon

räkning från något företag

som man känner att det här

stämmer inte.

Hör av er. Jag har hört talas om kommuner

där de har råkat skicka ut fel.

Det är så lätt att tänka att

nej, nej, men det stämmer säkert.

Men sen så har de misslyckats.

Det är människor på alla ställen.

Är det något som känns fel, kolla upp det

och betala bara det du ska.

Och små, när man kan spara i slutet

av månaden, så även små

små summor blir ju större så småningom.

Och det är en trygghet att ha en liten summa

på banken i alla fall.

Hörrni, tack snälla för att ni har lyssnat.

Vi hörs igen om två veckor.

Hej då!

Intresserad av att lära mer och få mer inspiration om livet och arbetslivet samt bemötande?

Det finns ytterligare 159 avsnitt av Iris podcast Med målet i sikte att ta del av. Se alla avsnitt här »

Hör gärna av dig till oss om du har önskemål eller idéer om gäster eller teman framåt. Kontakta gärna lisa.gustafsson@iris.se eller charlotte.ohlson@iris.se

Vill du stärka ditt team? Få verktyg och ökad trygghet samtidigt som ni får en positiv upplevelse tillsammans? Boka en föreläsning i bemötande och inkludering.

En föreläsning och utbildning inom inkludering och bemötande är en investering för framtiden – som dessutom ger fler och nöjdare kunder. Våra föreläsare ger på ett engagerat och underhållande sätt, nyttig information och konkreta tips i hur man bör bemöta människor med funktionsnedsättningar eller med en annan kulturell bakgrund.

Läs mer här om våra föreläsningar »

Vi önskar dig en lärorik och inspirerande lyssning!

Translate »